Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Malmö, 15 % i städer på linjerna mellan dessa orter och 10^ vid andra
stationer, allt såvida dessa tjänstemän icke blifvit med bostäder in natura
försedda. I samma nådiga bref föreskrefs därjämte, att tjänstemännen vid
styrelsens byrå i Stockholm icke skulle erhålla någon inkvartering.
I förut omnämnda »circulaire-ordres» till intendenterna den 28 februari 1863
angående löneklasser för betjäningen föreskrefs, att inkvarteringsersättningen
till betjäningen skulle utgå efter enahanda procentberäkning som för
tjänstemännen. Denna bestämmelse bekräftades genom styrelsens cirkulär n:r
149 den 4 januari 1867, däri betjäningens löneklasser fastställdes i hvad på
styrelsen ankom.
I enlighet med styrelsens förslag i en af de fyra skrifvelserna den 23
december 1867 angående definitiv organisation af statsbaneförvaltningen
upptog Kungl. Maj:t i proposition i ämnet till 1868 års riksdag följande förslag
angående järnvägspersonalens inkvarteringsförmån:
Åmbets- och tjänstemän samt betjänte vid distrikten, hvilka ej erhålla
bostad med vedbrand in natura i järnvägens egna eller för ändamålet hyrda
lokaler, äro berättigade till inkvarteringsersättning, som beräknas till 20
procent af årliga arfvodet, tjänstgöringspenningar inberäknade, för dem,
som äro stationerade i Stockholm, Göteborg eller Malmö, 15 procent i
annan stad eller köping och 10 procent vid station på landet.
Bland andra detaljförslag i regeringspropositionen afslogs emellertid äfven
detta och först vid 1869 års riksdag vann frågan sin lösning, och då i
enlighet med regeringsförslaget.
Bestämmelsen, sådan den ofvan anförts, intogs sedermera såsom
paragraf 11 i 1869 års aflöningsreglemente.
Under år 1872 meddelades en del bestämmelser i fråga om personalens
bostadsförmån, af hvilka den betydelsefullaste var den, att all tågpersonal
skulle bekomma inkvarteringsersättning med 20 procent af arfvodet. Detta
beslut meddelades utan riksdagens hörande af den anledning att
tågpersonalen ansågs tillhöra distriktets hufvudstation oberoende af boningsorten.
I detta afseende meddelades år 1872 tre särskilda beslut. Först och främst
biföll Kungl. Maj:t genom nådigt bref af den 30 augusti en af
trafikstyrelsen gjord hemställan dels att styrelsen måtte förklaras hafva ägt skäl anse
samtliga lokomotivförare och eldare å hvarje distrikt tillhöra distriktets
hufvudstation samt, på sätt som skett, tilldela dem för hufvudstationen
gällande inkvarteringsersättning, dels ock att, med afseende på vikten att
undanröja vissa angifna olägenheter af olika beräkning af
inkvarteringsersättningen till ifrågavarande personal, inkvarteringsersättningarna till
lokomotivförare och eldare å samtliga distrikten måtte därefter få beräknas efter
20 % å deras arfvoden oberoende af de orter, å hvilka de tidtals vore
kommenderade eller hade sina bostäder. Vidare förklarade Kungl. Maj:t under
den 6 december i anledning af särskilda besvär öfver ett kammarrättens
utslag, att de till maskinafdelningen hörande betjänte, lokomotivförare, eldare
och smörjare, hvilka icke vore fästade vid en viss station eller kortare
sträcka af järnvägen utan till följd af sin tjänstgöringsort vore underkastade
tätare förflyttningar från en plats till en annan, måste inom hvaije distrikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
