Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En afsevärd lättnad till ett ordnande af bostadsfrågan för den allt större
linjepersonalen bereddes därigenom att Kungl. Maj:t genom nådigt bref den
17 mars 1876 bemyndigade styrelsen att med direktionen för statens
järnvägstrafiks pensionsinrättning uppgöra aftal om förhyrande för högst 25
år af byggnader, som direktionen inköpte eller uppförde och som innehölle
lägenheter, lämpliga till bostäder åt statens järnvägstrafiks personal.
Angående utvecklingen af detta betydelsefulla uppslag hänvisas såväl till
hvad längre fram i denna artikel sägs som ock till artikeln om statens
järnvägstrafiks pensionsinrättning.
I själfva grunderna för inkvarteringsersättningen, sådana dessa
återfinnas i vederbörande aflöningsregleinenten, vidtogs efter 1874 års
lönereglering ingen ändring ända till dess 1897 års lönereglering trädde i kraft.
Emellertid var frågan om fria bostäder eller ersättning därför under
åren 1876 och 1877 föremål för uttalanden från trafikstyrelsens sida i
anledning af framställningar från såväl riksdagsrevisorerna som riksdagen
själf.
Vid granskning af 1874 års räkenskaper hade nämligen
riksdagsrevisorerna fäst uppmärksamhet på önskvärdheten däraf, att »bestämdare
föreskrifter lämnades angående järnvägspersonalens förseende med
inkvarte-ringsersättningar eller bostäder». I styrelsens i anledning häraf den 9
november 1876 aflåtna underdåniga utlåtande anförde styrelsen följande:
Hvad först beträffar inkvarteringsersättningar, synes det styrelsen, som
skulle § 11 i nådigst fastställdt aflöningsreglemente innehålla allt, som
därom kan vara att säga. Hvad åter angår bostäder, får styrelsen
underdånigst erinra, att år 1863, då styrelsen trädde i verksamhet, bostäder redan
funnos anordnade i statens hus för personer tillhörande hvarje tjänstegrad,
ehuru dessa bostäders antal var alldeles otillräckligt, men beträffande
utrymmet i hvarje slag af bostad var dock en praxis rådande, som allt
sedermera af styrelsen varit följd såväl med hänsyn till de i statens som
enskildas boningshus beredda bostäder.
I underdånigt utlåtande den 17 december 1877, med anledning af samma
års riksdags skrifvelse rörande närmare bestämmelser i fråga om och till
hvilken utsträckning tjänstebefattningar vid statens järnvägstrafik borde
vara med fördelen af fri bostad förenade, yttrade styrelsen bland annat
följande:
De ämbets- och tjänstemän samt betjänte, hvilka till följd af sina
befattningar företrädesvis böra förses med fri bostad, äro följande:
generaldirektören, öfverdirektörerna i styrelsen, afdelningsföreståndare och deras
assistenter, ban- och maskiningenjörer, stationsinspektorer, telegrafinspektorer,
verkmästare, öfverbanmästare och banmästare, lokomotivförareförmän och
lokomotivförare, vagn mästare och vagnförmän, stationsmästare, vaktmästare,
öfverkonduktörer, konduktörer och packmästare samt all betjäning af lägre
grader än ofvannämnda — — — I fråga om öfrig (d. v. s. med undantag
af generaldirektören och öfverdirektörerna) här ofvan angifven personal har
densamma varit af ålder med fria bostäder försedd, i mån sådana varit att
tillgå i statens järnvägstrafiks egna hus och i mån som styrelsen med henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
