Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under oktober t. o. m. mars månader:
175 ® pr lokomotivmil,
12 ® pr vagnmil,
och efter det försöken med flera afbrott fortsatts under 1870-talet, ökades
användningen af svenska kol väsentligt i böijan af 1880-talet. I följd af de
svenska kolens stora skifferhalt kunde emellertid något tillfredsställande
resultat ej uppnås med mindre än att desamma blandades med engelska
kol och detta i växlande proportion för olika tåg, lokomotiv, bansträckor
och årstider. De ofvan nämnda normalsatserna för svenska kol kunde på
denna grund icke tillämpas, och i 1886 års premiereglemente stadgades,
att då svenska stenkol eller blandade svenska och engelska kol användes,
premier för besparing däraf ej skulle beräknas.
Efter tillkomsten af statsbanorna i nedre Norrland visade sig jämväl
andra bestämmelser nödvändiga i afseende på bränslesatserna i följd af
de brantare lutningarna, det mindre vagnantalet i tågen och det hårdare
klimatet. Införandet af nya lokomotivtyper å de äldre stambanelinjerna
gjorde äfven sitt till att inveckla frågan om lämpliga normalsatser, och
lokomotivpersonalen kände sig slutligen ej till freds med resultatet, som ofta
för densamma ställde sig ogynnsamt utan dess eget förvållande. Efter
införandet af s. k. vagnmilpenningar visade det sig ock, att förarna
sär-skildt å de stora godstågen funno det med sin fördel förenligt att offra
kolpremierna för den större vinst i form af milpenningar de kunde ernå
genom att framföra ett stort vagnantal.
Sedan åtskilliga ändringar i föreskrifterna om bränslesatser försökts,
beslöt styrelsen år 1888 att den dittills följda beräkningen af premier för
besparing af bränsle skulle upphöra, men att jämförande uträkningar öfver
den verkliga och den enligt normalsatserna tillåtna åtgången fortfarande
skulle göras samt listor å öfverförbrukningen för hvarje förare upprättas
och tillställas maskindirektörerna i och för löneafdrags verkställande.
Genom skrifvelse den 23 maj 1891 bestämde emellertid styrelsen att sådant
löneafdrag för öfverförbrukadt bränsle ej längre skulle ske, och härmed var
den sista återstoden af premiesystemet försvunnen hvad
lokomotivpersonalen vidkommer.
Redan med ingången af 1874 upphörde tillgodoräknandet af premier
för besparing af smöijningsämnen åt lokomotivförare och eldare. Utan
hinder häraf skulle emellertid jämlikt cirkulär den 26 augusti 1874 de i
1868 års reglemente stadgade löneafdrag för öfverförbrukning fortfarande ske.
Genom skrifvelse den 23 maj 1891 bestämde styrelsen emellertid, att
föreskrifterna om dylikt löneafdrag icke skulle, räknadt för tiden från den 1
juli samma år, längre tillämpas. Detta oaktadt skulle milkontoret
fortfarande beräkna förbrukningen af smörjningsämnen för hvarje förare och
eldare. Tablåerna häröfver skulle halfårs vis aflämnas till öfverdirektören för
maskinafdelningen.
För vagnsmörjare fortsatte premieringen för besparing af olja och talg.
I samband med införandet år 1881 af metersystemet föreskrefs genom
cirkulär den 30 december 1880, att vagnsmöijare skulle tillgodonjuta en premie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
