Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om själens helsa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
själslif och förstöra sitt nerfsystem genom
tankeförsoffning, förvändt lefnadssätt, eller döfvande drycker.
Vanligtvis skrifver man allt det onda på
lidelsernas räkning, på den svaga mennisko-naturen, eller
på försummad uppfostran. Onekligen har den
senare i allmänhet varit hittills långt mer riktad på
förstånds-odlingen, än på känslans förädling. Vi tala
icke om skol-uppfostran, utan om den i lifvets stora
skola, hvars ”dimisions-examen är döden.” Känslan,
så väl den moraliska och estetiska, som den
fysiska, kan renas och förfinas snart sagdt i det
oändliga. Då känslorna så omedelbart verka på vår
andliga natur, är ordning och måtta i deras
väckelse och näring af högsta vigt. Det är känslan,
som sätter i rörelse inbillningens spel, framkallar
de idéer, som äro harmonierande med
känslostämningen, hvarigenom lidelser väckas, som återverka
på organerna. Man är noga med den näring, som
underhåller det fysiska lifvet, man underkastar sig
ogerna öfverdrifven eller våldsam rörelse; men är
man lika noga med undvikandet af dålig eller
förslappande läsning, sjelfförvållade själslidelser? Äfven
själen tarfvar en hygiastik, en uppfostran till
välbefinnande, liksom den lekamliga delen af vår
varelse. Mens sana in corpore sano skattades redan
af de gamle såsom den högsta lycka. För att
underhålla själens jemvigt och friskhet, satte de sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
