Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om själens helsa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jordiska lifvets omsorger och njutningar. Deraf, att
allt beräknas ur sådan synpunkt, härrörer den ofta
hörda klagan, att ålderdomen, då det materiella
förvärfvets och de sinliga njutningarnes tid nått sin
gräns, är ett sorgligt, olyckligt lefnadsskifte, ehuru
det likväl af skaparen är bestämdt att vara
lifsträdets krona, i hvars stilla skygd upprullas den stora
minnestaflan af en verksam, gagnelig, hedrande
lefnad. För att hinna detta sällan fullkomligt
uppnådda mål, fordras dock inga högre egenskaper, än
dem, som ligga inom de dödligas vanliga lott och
förmåga: arbetsamhet, förnöjsamhet, sinnesfrid. Vi
återkomma härvid till den sköna målning, som
Cicero lemnar af detta det slutande lifvets
högland, med lugn och fri utsigt ifrån den vunna
spetsen, öfver de tillryggalagda lägre rymderna. Den
åldrige är ej overksam, säger han; att yrka det
vore som att påstå, det endast de, hvilka på ett
skepp löpa på däcket, eller i tackel och tåg, äro
verksamme, men icke den stilla åldrige, som leder
kosan. Och han försäkrar sig icke vilja utbyta
njutningen af denna lugna verksamhet emot
ungdomens alla nöjen. Hvar och en kan ej, som
Cicero, styra ett fädernesland; men något hvar äger
att sköta sitt, sin egendom, sin hydda, sin
verkstad, sin teg, sin verkningskrets, vore den aldrig
så liten. Tillfredsställelsen är för den skuldlöse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
