Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- XXX. Bland Stundister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hjelp? Huru länge skola vi gå som får utan herde, som fader- och
moderlösa barn! Se till, o Herre, huru vi äro förströdda omkring
hela jordens yta; se, huru vi äro svaga och skröpliga, syndiga och
skuldbelastade inför dig! O Herre, uppehåll oss, gif oss kraft, gif
oss möjlighet att uppfylla dina heliga bud, led oss, vår frälsare, på
den smala vägen, men icke på den breda! O, öppna våra ögon, att
vi måtte se, i hvilket mörker vi befinna oss! Uppmjuka våra hjertan,
att vi måtte älska vår nästa! Förbarma dig, Herre, öfver alla
syndare, som äro här, och bestraffa oss icke för våra missgerningar, ty
vi äro så svaga och bristfälliga....» Hon afbröt sin bön under
snyftningar. Många af systrarna gräto högljudt. Ustim vardt blek
och kröp ihop, men då hela församlingen under högtidlig stämning
började sjunga:
»Kom till Jesus som du är» etc.,
blef Ustim med ens nykter; han kände det som om myror krupit
öfver hela hans kropp, han erfor en känsla af smärta och
någonting angenämt på samma gång. En obekant känsla uppstod hos
honom. Hans kärleksfulla hjerta klappade häftigt, en känsla af
kärlek och vördnad bemäktigade sig hela hans varelse. Just i detta
ögonblick kommer en ny besökare, en af de evangeliska bröderna, in
i rummet och, efter att hafva helsat på alla bröder, närmar sig äfven
Ustim och tilltalar honom i den hjertligaste och varmaste ton: »God
afton, käre bror, frid vare äfven dig!» sluter honom i sin famn och
kysser honom innerligt. Ustim skakar; han känner likasom en
elektrisk stöt; strida tårar börja flöda utför hans kinder. Han faller på
knä och utropar: »Mina kära bröder, mina kära systrar, förlåten,
förlåten mig! Jag visste icke... jag tänkte...»
— — — — — — — — — — — — — — — — — —
För närvarande är Ustim Dolgolenko en af de frommaste och
trognaste stundister. Han för ett nyktert och förnuftigt lif; han har
redan lärt sig läsa och anses såsom en af de mest begåfvade
predikanter. Han har sjelf komponerat musiken till flera sånger, ingen på
sammankomsterna sjunger så vackert och stämningsfullt, ingen beder
så ofta och så ifrigt som Ustim. Hans hustru har återvunnit helsa
och lefnadslust; de lefva nu lyckliga som två dufvor.
Panass Pantilimonovitch Tolupa.
Panass Pantilimonovitch är en afskedad underofficer i
Svartahafsflottan; han har deltagit i Krimkriget, innehar flera medaljer. Hans
stränga långa ansigte ser ännu längre ut i följd af hans tunna,
mörkbruna och långa polisonger, hvilka äro liksom fastklistrade vid hans
magra kinder. Hans ögon äro svaga och fyllas lätt med tårar; han
är ovanligt lång. Hvarje söndag brukar P. P. regelbundet sätta på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:51:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sjhungryss/0453.html
