Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elin på Måseskär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett medel att fördrifva de oroliga tankarne för
de bortvarande. Den senare beräkningen slog
dock icke in, ty hur skickligt fingrarne bundo
på noten, så förmådde de dock icke binda tankarne
vid denna, utan ilade dessa oupphörligt ut till
båten. Härunder blef henne oron som vanligt
öfvermäktig; hon kände, som om hon ville qväfvas,
och hon skyndade ut för att få luft. Hon var
nästan rädd att gå upp på klipphöjden, men hon
drogs dock oemotståndligt dit, och innan hon
visste ordet af, stod hon der och såg spejande ut
mot Ytterskär, af hvilket hon kunde se en skymt
längst bort vid synranden. Omkring detta plägade
mannen och brödren uppehålla sig. På detta
kunde hon stå och se halftimvis, men så flögo
blickarne åt andra håll för att se, om
stormtecknen ökat sig eller aftagit. Det förra hade de
icke gjort; visst stod det en mörk molnvägg i
syd vest, och luften var qvaf, men vidare kunde
ej märkas förutom vattenstigningen. Denna hade
dock fortfarit ett par dagar och hade ej blifvit
hastigare, åtminstone inbillade hon sig så. Efter
att sålunda stått en lång stund på detta ställe,
dref henne oron till ett annat, der hon på samma
sätt stod och såg utåt. Men så kommo stunder,
då hon kände sig rädd för att se på detta, hvarför
hon återvände till stugan och vaden.
Det var en sådan stund, och hon hade ifrigt
tagit ihop med denna. Det kändes qvalmigt i det
låga rummet och hon hade öppnat dörren, men
detta hjelpte ej, ty qvalmet kom utifrån! Hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
