Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Växternas näring - De gröna växterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄXTERNAS NÄRING 9
exempel på så kallade bolagssoampar, om vilka vi senare
närmare skola yttra oss.
Då man betänker, att luften till omkring 79 Æ; består
av kväve, må det nu omnämnda, att växterna nära nog
undantagslöst upptaga detta ämne ur i jorden befintliga
föreningar, förefalla högst anmärkningsvärt. Ännu mera
blir detta fallet, då vi undersöka, varifrån växterna erhålla
sitt kol. Om vi endast taga i betraktande växternas
torrsubstans — således det, som finnes kvar av en växt, sedan
allt vatten genom en vid 110° C. genomgången torknings-
Bild 1, a; något förminskad. Bild 1, by 1,000 ggr förstorad.
Rotknölar, bildade av bakterier, En cell ur en rotknöl.
på ärtväzt.
process avlägsnats — skola vi finna, att kolet utgör om-
kring hälften av denna. Vilka oerhörda massor av detta
ämne behövas icke för uppbyggandet av våra väldiga
skogar, våra ändlösa torvmossar? Därom vittna ju också
de från en längesedan svunnen vegetation i form av
stenkol kvarvarande lagren, vidare de här i norden outtömliga
torvlagren. Allt detta härstammar från det av växterna
upptagna kolet.
Länge ansåg man, att detta liksom övriga ämnen
upptogs ur den på kolföreningar så rika jorden. Först emot
slutet av adertonde århundradet och i början av det förra
kämpade sig den åsikten fram, som ännu är gällande,
Google
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
