Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Växternas näring - De gröna växterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 SÄDESSLAGENS SJUKDOMAR
och blad, av vilka det första och sista huvudsakligen
tjänstgöra såsom upptagande näringen, stammen däremot jämte
de övriga såsom ledande densamma.
Av de ovan uppräknade ämnen, vilka äro för
växten nödvändiga, upptagas de flesta av roten. De finnas
i vissa föreningar lösta i det vatten, som alltid måste vara
bundet vid marken, om denna skall äga förmågan av
växtlighet. Att de ämnen, vilkas naturliga förekomst är jorden,
såsom kalk och järn, upptagas genom roten, förefaller helt
naturligt; likaså att detta är förhållandet med väte och
syre, om vi erinra oss, att det är dessa båda enkla ämnen,
som bilda vattnet. (För fullständighetens skull må här
nämnas, att vid växternas andning det behövliga syret
upptages ur luften; liksom ock att under vissa
förhållanden en del växter genom stam och blad kunna
tillgodogöra sig det vatten, som nederbörden tillför dem.)
Egendomligare torde förhållandet synas med avseende på kväve
och kol, av vilka det förra av nästan alla gröna växter
upptages ur jorden, det senare ur luften.
Mellan markens små beståndsdelar finnes alltid en
viss kvantitet luft, således även kväve. Men det är icke
detta fria kväve, som upptages av växternas rötter, utan
detta finnes alltid i vissa föreningar, salpetersyra och
ammoniaksalter. Emellertid finnes det en del bakterier, som
äga förmågan att upptaga fritt kväve; de bilda av detta
kväverika föreningar och detta i större mängd än de själva
behöva. Denna egenskap hos bakterierna har lett till ett
slags bolag mellan dem och en grupp högre växter,
nämligen ärtväxterna. Bakterierna taga sin bostad i dessa
växters rötter, där de bilda rotknölar (bild 1, a), vilkas
celler de i otalig mängd (bild 1, b) fylla, och genom deras
verksamhet erhåller plantan sitt kväve, under det
densamma åt sina gäster lämnar för dessa viktiga kolhaltiga
näringsämnen. Dessa bakteriesvampar lämna sålunda ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
