Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och hälsat, som om det varit den naturligaste sak
i världen, att hon besökt Dick.
— Vem tror mor det är? frågade flickan.
— Jag skall fråga Fredrik, svarade modern icke
utan värdighet. Fredrik, vem var det fruntimret?
— Det var en rösträttskvinna, svarade Dick, som
såg helt upplivad och mycket förströdd ut.
Modern rätade på sig: — Det får jag säga var
mycket märkvärdigt.
— Å, vet mor, sade flickan, som under fem
veckors vistelse i huvudstaden börjat bryta skarpt
på stockholmska, så märkvärdigt tycker jag inte,
för jag har hört sägas, att de skall leva
alldeles à la Strindberg.
Hon hade icke sett, hur Dick rest sig upp i
sängen.
— Du kunde tacka din Gud, om du vore som
en av dem, sade han allvarligt, och om du
understår dig att säga ett enda ord till om dem, som
jag har hedern att kalla mina vänner — — —
De båda kvinnorna utbytte en blick: inte ens
deras Fredrik hade tydligen kommit oskadd ur
alla de farligheter, varpå Stockholm var så rikt.
— Jag tror jag måste tala med dig, Fredrik, sade
hans mor i allvarlig ton.
Dick suckade, han var inte van vid
moralpredikningar av något slag, men han var van vid
Pennskaftet, bortskämd av hennes ömhet.
Det visade sig nu, att Dicks värdinna gjort
antydningar om en ung dam, som förr brukade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
