Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Barndom och ungdomsutveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BARNDOM OCH UNGDOMSUTVECKLING
7
–
’Den där ser mig inte ut att bli något lärdomsljus, den
där var bestämt ute på vift i går, han svarar ju bakfram,
som ginge han i sömn’ och så vidare. Vi skrattade bägge
två, när vi tryckte varandras händer till avsked och
hoppades få träffa varandra i examen, vilket inte blev av.
Jag var en mycket lat och vidlyftig student. » De
kamratdikter av skämtsam art, som han då författade, synas vara
förkomna, men torde icke ha spelat någon större roll för
hans utveckling som skald. Av betydelse är däremot den
uppmärksamhet, som han från och med nu ägnade den
engelska dikten, framförallt Shelley, Byron och Burns. Den
sistnämnde är väl den skald, som han givit platsen allra
närmast sitt hjärta. Burns är också den, som mest
inverkat på honom i nr 44 av dessa småskrifter har
Fröding själv skildrat den engelska folkskalden och lämnat
några smärre översättningar från honom. Då studierna
inte syntes leda till något resultat, återvände han till
Värmland. Efter hans faders död 1881 hade moder och
systrar uppehållit sig där, och nu gingo några år, varunder
han dels levde enstöringsliv i skogen, dels skämtsamt
deltog i familjens och vännernas sällskapsliv. Hans lynne,
som starkt påverkats av ärftlig benägenhet för tungsinne,
hade fördystrats genom vistelsen i Uppsala, och han var
tidvis allvarligt sjuk. Han tyngdes av medvetandet att
vara i den ålder, då man träder ut i livet och dess
verksamhet efter fullbordandet av sina förberedelser, och likväl
ej ha gjort sig beredd för någon plats. Han misstrodde sig
själv och ansåg sig duglös.
Under tiden fortsatte han att skriva vers, som han
började offentliggöra 1885, först i den radikala
Karlstadstidningen. Där vart han fast medarbetare i början av
1887. Nu först mot slutet av åttiotalet, då han således
närmade sig sitt trettionde år, började han fundera på att
bli skald. Han tvekade och vacklade länge, han var
mycket misstrogen mot sin egen begåvning, tvivlade på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>