Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Barndom och ungdomsutveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BARNDOM OCH UNGDOMSUTVECKLING
11
och från kyrkans välvda fönsterbågar
strömmar bländande en flod av ljus.
Men däruppe i oändligt vida
rymder stjärnorna av evighet
gåtfullt vinkande och tysta skrida
mot ett mål, som ingen dödlig vet.
-
I »Vapenvila», en dikt från samma tid, finner man
en tankegång, som är äkta frödingsk. Det pågår en häftig
gränsstrid, förtäljer dikten var? eller när? frågar man
inte, ty man har intrycket av att det är en allmänmänsklig
strid och fienderna hugga varandra sönder och
samman och kalla varandra skurkar och hata varandra. Men
då och då, i en avmattningens stund, göres en tillfällig
vapenvila, och under den lära fienderna känna varandra.
Följden av detta blir att de upphöra med hatet, och då
striden tar vid igen, är det med mycket förändrade känslor
de ånyo bekriga varann. De ha funnit, att fiender äro
människor som de själva, att de tro och förtvivla och lida
och längta och hoppas som de själva. Och en soldat
känner nu:
» Han stred för sin plikt och sin ära,
för hem och för folk och för stat,
men aldrig han mer ville nära
sitt forna, förtvivlade hat.
Han led av det tvingande öde,
som styrde hans mördarefärd
och sörjde de blodige döde,
som dignade ned för hans svärd.»
Fröding har inte vågat hoppas på att striden skulle
upphöra, emedan en allmän människokärlek genomvärmde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
