- Project Runeberg -  Gustaf Frödings skaldskap : några drag och synpunkter /
26

(1907) [MARC] Author: Ruben G:son Berg - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Personlighet och skaldskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

26
GUSTAF FRÖDINGS SKALDSKAP
som genom sin rikedom förtrycker och fördärvar hela sin
socken och som blir mördad av en som han drivit från
gård och grund. Det är en av oförsont och oförsonlig
hårdhet präglad livshistoria. Rättskänslan har gått före
medkänslan. Fröding är frihetsentusiast till den grad, att
han blir anarkisk, att han blir utom sig vid minsta
antydan till tryck eller tvång alldeles som Vitalis eller
Palmær. Hans sinne är så ömtåligt i detta hänseende,
att det nästan skulle kunna liknas vid hudlöshet, som gör
ont vid minsta beröring. Hans frihetskrav springer ur
personlighetsbegär, det är hans eget sinnes krav på att få
vara sig själv, som han allmängör i kraft av det
skaldens begär att tro sin känsla, sin tanke vara allas, som
är så utpräglat hos Fröding. Han vet inget annat
rättesnöre för sitt handlande än att följa sin känsla, ty
känslan, instinkten, det medvetna synes honom vara gott, det
är ju det innersta i hans väsen. Men hindras han från
att följa sin känsla, blir hans vilja hämmad, innan den
hinner verka handling, då gör den orätt, som står honom
i vägen, då är det en synd som begås, ty det personliga
är heligt.
-
Även i djupaste förtvivlan vill han därför inte överge
sig själv, även i bittraste själanöd tror han på och håller
fast vid sitt jag. I den gripande dikten Mä sjól (Mig
egendomligt nog skriven på landsmål heter det
själv)
också:

» Ja vel int var strå äll kôrk,
int hö äll vesne bla,
i blåsten på sjön, i het å tôrk
ja vell vare mä sjôl ända.
Å fäll kan dä händ, att ja dör,

å fäll kan dä händ, att för vinn ja far,
å fäll kan dä händ, att e våg mä för
å tôrken den siste krafta tar.
-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 8 17:49:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skaldskap/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free