- Project Runeberg -  Gustaf Frödings skaldskap : några drag och synpunkter /
33

(1907) [MARC] Author: Ruben G:son Berg - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Personlighet och skaldskap - 6. Form och uttryckssätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FORM OCH UTTRYCKSSÄTT
33
uttalat sig om deras ästetiska uppskattning väsentligen i
ogillande riktning. Vad som emellertid upprörde Fröding
och den litterärt intresserade världen mest, det var
inblandandet av statens domarmakt och framhållandet av
synpunkter, som voro alldeles främmande för detta
konstnärliga, allvarliga försök. Att ställa Fröding vid sidan av
författare, som ockra på osedligheten det var likväl
för upprörande.
Lusten att pröva sig fram och dymedelst vidga det
för konsten upplåtna området gick emellertid över i
osäkerhet och skygghet. Hösten 1898 tog Fröding tillbaka sina
moraliskt-filosofiska åsikter, medgav sig ha skildrat det
könsligt osunda älskvärt och roande och vidhöll ej längre.
det berättigade i att skildra det naket könsliga, som är
sunt, ty »även detta kan innebära vådor». Alltför trött
att experimentera vidare, alltför känsligt sanningskär för
att gentemot egna tvivel hålla fast vid åsikter som han
tidigare hyst, säger han:
jag måste vila och eftertänka,
att sen med klarare ögon söka.
6. Form och uttryckssätt.
Frödings ordkonst är ojämförlig och han är absolut
banbrytande i vår vers historia. Han har vidgat och ökat
de poetiska möjligheterna i en utsträckning som kanske
ingen före honom. Utan att egentligen vara intresserad
av diskussioner och resonemang om diktkonsten och dess
medel har han haft blick för nya krav som måste fyllas och
hans öra är skolat och uppöfvat som ingen annans. Det
vore i hög grad orätt att göra Fröding till en dyrkare av
det yttre, till formens uteslutande förordare. Trots den
Verdandis småskrifter. 196.
3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 8 17:49:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skaldskap/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free