Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Det är: en Passagerare!” sade vetturinen, ”han
är en Nobile från Rom ;” men vi protesterade alla
emot att hafva honom till granne; han såg just ut
som salig Job, då han skrapade sig med lerkärls-
skärfvorna.
Mannen steg då upp hos vetturinen, och nu
var all utsigt tillspärrad för mig. Hemma i sin
mjuka soffa drömmer man icke om att på sådant
sätt resa i Italien; då ser man blott vackra menni-
skor, då skiner solen evigt mellan vinrankor och
cypresser, kroppen känner ej något besvär. Sjelfva
den friska luften förpestades för mig genom lukten
från Nobilis kläder. Vid nästa station öfverlemnade
jag åt honom cabrioletten och satte mig utanpå
hos vetturinen, insög den friska luften och betrak-
tade den herrliga, sköna bergsnaturen: Vägen gick
i zigzag uppåt monte Somma; vi hade oxar för vag-
nen; källorna porlade fram mellan de stora sten-
blocken , enstaka löfträd voro aldeles gröna såsom
om våren, och der träden voro gamla och bladlösa,
slingrade sig murgrönsrankor så frodiga och friska
omkring dem, att träden syntes i deras rikaste flor;
hela kronan var svällande grön.
Vackra flickor sprungo omkring vagnen och till-
bjödo oss frukter. Oxdrifvaren sjöng sin canzonette
och hvisslade emellanåt rätt muntert. Jag hoppade
ur vagnen ; mitt hjerta jublade öfver denna målan-
de skönhet; Nere i bergsklyfterna lågo ruinerna
af tvenne vattenqvarnar; en stor svart roffogel svin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
