Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
481
af vattenfallen: djupt undeross, att vi blott : kunde
se de närmaste; föremålen! omkring! den:, som bar
facklan, och allt det öfriga inhöljdt i’mörker, gjorde
hela ”vändringen” något älventyrlig. Ingen al oss
visste, om den afgrund hvari Vi” hörde vattnet bru-
sa, var lodrätt bakom de närmaste häckarna eller
tätt vid den gräsbeväxta stigen, vi stundom beträdde.
Snart blef vägen ganska trång, den stela klipp-
väggen hade vi till höger, afgrunden, till venster.
Vägvisaren stötte sin fackla mot marken så att den
nästan släcktes, svingade. den ,derpå i:luften,; och
den flammade åter; kolsvart rök: hvirflade bort: öf-
ver trädens glänsande blad.
Plötsligen ’stannade- han; utstötte ett yildt rop
och pekade upp -mot värdshuset. . Högt på fjellkan-
ten. midt öfver.oss låg det gamla, runda Sybilla-
templet; en knippa: hö -var ’antänd, mellan :kolon-
nerna. Lågan kastade ett flammande ljus på pela-
re och .murar, det: såg ut. som hölls der ett forn-
tidens offer.: Böljorna sjöngo ännu sina majestä-
tiska hymner med samma thordönsstämma, som i
en af de åt den fordna gudinnan invigda nätter! —
I en sekund stod hela templet, omstråladt af det mest
effektfulla ljus, och det blef återigen natt, mörk natt.
Yi vandrade åt en smalstige, försteningar häng-
de i fantastisk vildhet öfver våra hufvuden; nära
vid oss var en remma, hur djupt gick väl den?
NN
|
RA RR 0
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
