Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det skulle pryda, den graf, som ingen kände. Just
som vi stodo och betraktade: lejonet, framsteg en
herde, sjungande, ur kyrkruinen, zuen stannade plöts-
ligt då han fick se oss; det var en melankolisk vi-
sa han sjöng, som mina ledsagare kände, den var
äkta Atheniensisk, vi bådo honom sjunga om. den,
han stödde sig mot marmorlejonet och sjöng=+):
Den förhexade älskaren.
”Flygen svarta foglar, flygen, resen hem med Gud!
Men tä’n mången helsning med er till min unga brud!
I Athén, der som jag föddes, fån J skygd och lä;
I vår gård straxt bredvid porten står ettpäronträd,
Sätten er i trädets krona der och sjungen då:
Henne, som jag älskar, sägen mina små,
Atl hon mig ej väntar; hvad hon lider, nog jag vet;
Då jag kom från hemmet blef jay slaf, blott sägen det!
Enkans dotter, hennes dotter, hur jag nu måst gilja,
Hon, som floderna förtrollat; att de icke rinna vilja;
Hon, som har förhexat brunnen, alt den har ej vat-
ten mer,
Också mia har hon förhezat jag ej hemmet återser,
Tänker jag alt flyga ditåt, snön då kring mig far.
Vänder jag till hexan åter, strålar solen klar”.
+) Grekerne sjunga alltid i näsan och skriande; detta
är alltid lika så onaturligt som oskönt, emellertid
sakna de icke gehör, det märker man snart då man
hör hurn de Atheniensiska gatpojkarna hvissla Bel-
linis melodier, dem de hafva hört spelas af rege-
menternes hoboister framför slottet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
