Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af Norra Tyskland, hvilken ifrån Napoleonsväldet redan
hade emanciperat sig och isynnerhet Berlin, som var att
anse som emancipationens centralpunkt. Denna
defensiva bestämmelse skulle tillhöra tvenne armee-corpser,
af hvilka den ena skulle hafva sin station i
Brandenburg, få namn af Nordarmeen, och commenderas af Carl
Johan sjelf; och den andra åter stationeras i Schlesien,
benämnas efter denna provins och commenderas af Bliicher.
Den offensiva bestämmelsen åter skulle anförtros åt den
största armeecorpsen, som under namn af Stora armeen
skulle commenderas af Schwarzenberg och hafva sin
station i Böhmen. Dess ändamål skulle i början vara, att
hota Napoleon och i fall han antingen sjelf satte sig
med hufvudstyrkan i rörelse emot Norra Tyskland,
eller dit afsände så starka afdelningar af sin stora armee,
att denna derigenom blef betydligt försvagad, angripa
honom. Alla tre armeecorpserna skulle uppehålla en så
nära Ömsesidig communication att de, i fall af behof,
skulle kunna ömsesidigt understödja hvarandra, samt mer
och mer concentrera sig och småningom avancera emot
Elbe, så att, då, såsom man hade skäl att vänta,
Napoleon skulle tvingas till återtåg genom Leipzig, han
der skulle kunna med hela den samlade styrkans
öfvermagt angripas.
Denna plan blef i hufvudsaken sedermera af flera
ogillad. Moreau, för hvilken Tysklands befrielse icke
hade något interesse, ansåg i synnerhet dess defensiva
sida för onödig, och yrkade att Napoleons störtande
borde vara krigets egentliga syftemål, i följd hvaraf de
allierade borde marchera rakt emot Frankrike, och
uppmana Fransoserna, att afskudda sig despotens ok.
Bliicher, hos hvilken hatet till Napoleon och Fransoserna
troligen var starkare än patriotismen, ansåg äfven
offensiven för hufvudsak, gaf genom ett qvickt men särdeles
plumpt och oanständigt yttrande tillkänna sitt ogillande
af defensiven, och hans önskan synes hafva varit, att de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
