Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skåra i lådans kant, ungeför 1 Lum från
kro-keu, som blir hångande utom lådan; sedan
mä-tes åter med famnen något mer ån dubbelt så
långt mellan hvarje krok, som tafsarneäro
långa; hvarpå åter en lafs med krok påbindes,
och så vidare så länge refven räcker. När
della är vcrkstäldt, har fiskaren tvenne saker
undangjorde: lafsarna bundne på refven, och
afslåndet dem emellan afmätt. Lådan, med den
på beskrifne sätl inlagde refven, ställes, då den
skall ulläggas, på ett bräde lagdt öfver bålens
eller ökstockens sidbord, framfor och något lill
höger om fiskaren. När då utläggning skall ske,
börjas, som förr är nämdt, med sänkstcnen
vid landet, från hvilken fiskaren, då han vill
spara sin ref för nötning mot strandstenarna,
har en särskilt gröfre ref, som räcker från
stranden lill brådjupet, der den skarfvas vid
den i lådan liggande refven, hvilken utlägges
allt efter som man hinner att sätta agnet på
krokarna. Påbelningen tillgår på lika sätt, som
redan är nämdt, nit betes-fisken lages med
vänstra handen ur elt embar eller bytta, släld
vid fiskarens vänstra sida, och kroken lvftes
ur skåran i reflådans kant, med deu högra,
lielesfisken hålles i handen med hufvudet vändt
åt fiskaren, då krok udden insattes på vänstra
sidan af fiskens rygg ungefär midt under
rvgg-fenan och stickes antingen snedi igenom ryggen
ofvan ryggbenet (Pl. B, fig. 14 a), så all udden
af kroken utträdes på den motsatta sidan, eller
ock så, alt den utträdes några linicr längre fram
pä samma sida. (Pl. B, fig. 14 6). Härvid
observeras, alt, då kroken insättes, är udden vänd
mot fiskens luifVud, och atl kroken icke insättes
så djupt, alt ryggraden skadas, ty i sådant fall
dör fisken snart. Yid slutet af refven biudes
sänksten,sänksnöre oeh Velte, som förr är nämdt.
Då ref utlägges med döda beten: död Nors,
Löjor eller metmask, tillgår det alldeles på lika
sätt, endast med deu skillnad, alt man då
påbetar (sätter agnet på kroken) under det man
inlägger refven i lådan, och sedan man
påknu-til tafsen inlägges den, på förr beskrifvet sält,
i skåran i lådkanten, så alt kroken med be-
tet hänger utanför lådans brädd. När
fiskaren således slipper att hela på refven, under
det hon utlägges, kan utläggningen ske i hvad
väder som helst, äfven under stark storm.
Della om utläggningen.
När refven skall vittjas utan att upptagas,
börjar man vid en af ändarne, likgiltigt hvilken.
Refven upplyftes då styckc för stycke öfver
vattenytan, något högre än båtbrädden, och
nedsläp-pes efterhand. Den som ror bör dervid noga
se sig före alt han ieke Styr ökstocken eller
bålen öfver refven, och om det, som någon
gång under storm inträffar, ieke kan undvikas,
måste fiskaren, utan alt släppa refven, taga den
under ökstocken upp vid ilen motsatta
brädden (relingen). Har refven, som vittjas,
lefvande beten, böra sådana vara lill hands, som
förr är nämdt, likaså om dödt bete nyttjas.
Lösa tafsar, med sina krokar, böra alltid ligga
på sitt slälle framför fiskaren. När då en krok
träffas, på hvilken en fisk fastnat, aflöses
taf-sen oeh en annan lages i stället, påbetas och
påknytes; är åler kroken afäten (utan agn),
påhetas han endast. För att vara säker, all icke
den fisk, som nappat, skall slå sig lös, dä lian
upplyftes i ökstocken, bör fiskaren hafva lill
bauds liggande en mindre, djup håf (Pl. C, fig.
29), för att med den laga under fisken, då han
upplyftes. Man brukar ock lill samma
ändamål en jernkrok med skaft af träd (Pl. B, fig.
13), hvarmed man hugger uli lisken och
upplyfter den.
När refven upptagesbörjar man vid en
af ändarne, och sedan sänkstenen är aflossad,
upphaukas refven antingen uti ett kärl, embar,
bytta, korg, eller dylikt, och tafsarne aflossas
efter hand och läggas redigt på ett bräde
framför fiskaren; eller ock, hvilket är ännu bättre,
upphaukas refven i reflådan och tafsarne
inläggas i skårorna på lådans kant, på lika sätt
som då refven inlägges i lådan för all utläggas.
Är refven inhankad i något kärl och tafsarne
aflossade, upphärllas hon vid hemkomsten och
härfvorne torkas. Ar hon äter inhankad i låda,
behöfver man, för att få henne torr, endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
