Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då stångkrok utsattes om vintren på
af-lägsnare ställen, der man fruktar att den
vittjas af tjudiskare, Lindes icke refven omkring
någon stör lagd öfver vaken, utan för att
dölja att någon krok finnes utsatt i vaken,
väcker man på sidan om den, ungefär på 8 ii 10
tums afstånd, elt mindre hål, genom hvilket
nedstickes en smal trädgren, eller en mindre
stam al’ en buske, som i den ändan, som
nedstickes, liar en tvär krok, eller längre
utgående gren. När denna är nedstucken i den
lilla vaken, vrides den mot den stora, och vid
kroken på grenen eller qvisten på
buskstam-men, som dä Llir synlig i den stora vaken,
fästes refven. Då detta är gjordt, vrides
kroken tillLaka under isen, så att intet deraf sy-
nes i stora vaken, hvaraf tjuffiskaren tror, alt
kroken är upptagen. På grenen, som härtill
nyttjas, låter man qvislarna qvarsitta på den
delen, som är öfver isen, så att den får
utseende af ett vakmärke. När en på detta sätt
utsatt krok skall vittjas eller upptagas,
medtager fiskaren en käpp, som liar en krok på
ändan; med denna tager han i den stora vaken
under isen och framdrager deu utsatta
stångkroken, som derefter, sedan den är vittjad, åter
nedsläppes i stora vaken. Är vädret så mildt,
att icke den gren, vid hvilken refven är
fästad, fastfryser, behöfves ingen särskild krok
alt dermed framdraga refven, utan omvrides
grenen till dess kroken blir synlig i stora vaken.
22. K 1 u m p k r o k. {Pl- C, fig. 16).
Är en förändring af stångkroken, der
klumpen företräder stångens ställe. Denna nyttjas
om sommaren, och begagnas endast för sådana
ställen, der antingen vattnet är så djupt, att
stången icke räcker lill, eller bottnen så hård,
att den deruti icke kan nedstötas.
Klumpkroken består af en 11 till 2 alnar lång trädklabb,
eller störstump, med en inskärning i hvardera
ändan; vid den ena ändan fästes ref och krok
och i den andra ett snöre med sänksten. När
denna skall utläggas, utkastas först sänkstenen
bunden vid sänksnöret; när stenen hunnit
bottnen, fästes den ena ändan af klumpen vid
sänksnöret tätt invid vattenytan, som hindrar
klumpen alt flyta från stället. Vid klumpens
andra ända Lindes refven, som förut Llifvit på
lika sätt utrustad och påbetad, som när den
utsattes med båge eller klyka, och hvilket
redan är beskrifvet. Bäst är, att lill klumpkrok
nyttja båge, emedan den kommer att hänga
under vattnet; ty om klyka nyttjades, skulle
refven lätt ryckas ur klykan genom vattnets
sqvalpning.
Emedan det icke sällan händer, att
be-tesfisken dör på kroken, antingen till följe
af den skada honom lillfogas vid påbetuingen,
eller af värmen i vattnet då året längre
framskridit, och man icke alltid har tillfälle alt
ersätta den med en annan lefvande fisk, harman
uppfunnit elt eget sätt att få honom, såsom död,
alt hålla sig uti horizontel eller lefvande
ställning i vattnet. Till detta ändamål fäsles en
knappnål i ryggen på fisken, nära hufvudet,
och i samma nål knytes åter en fin tråd, som
med sin andra ända fäsles så högt på refven,
att denne med lisken och trådändan bildar en
liksidig triangel på det sättet, att ena sidan
deraf ulgöres af refven, den motsvarande af
tråden, och basen af messingslråd-tafsen med
den påsatta fisken (Pl. C, fig. 15). Detta sätt
användes vid alla slags stångkrok, der refven
är lindad på båge eller fästad i klyka, således
vid vanlig stångkrok samt vid klumpkrok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
