Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Tal vid arbetarkommunens demonstration för freden i Göteborg den 19 juni 1905
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 ELLEN KEY
nu käppar och paraplyer öfver den unge mannens hufvud. Utan
hänsyn till att han var halt, rycktes han hit och dit af massan och
endast med polisens hjälp lyckades han nå en spårvagn, dit han
följdes af en hop, som ropade att han borde hängas!
Den liberala pressen fann sig icke föranledd att uppträda mot
dessa yttringar af »fosterlandskärlek»! Arbetarna åter dömde dem
genom sin storartade, och i fullkomligt lugn aflöpande,
demonstration några dagar senare.
Såväl betydelsen af denna som af öfriga arbetar- och
allmogedemonstrationer förringades. Och äfven af den »liberala» pressen. Ty
den starkt och klart fredsvänliga folkmeningen passade icke
samman med de liberales plan för den svenska rättens och ärans häfdande!
†
B
Ett par dagar senare kom jag till Stockholm, där krigsropen
inom en viss del af pressen liksom allmänheten voro högljudda.
Skålandet och hurrandet för Sveriges ära, lefveropen för
konungen, skrålandet af kungssången tillhörde hvarje form af
utelif. Och de, som vägrade deltaga, utsatte sig för otidigheter. Så
blef en filosofie kandidat utkörd från ett kafé emedan han ej reste
sig då kungssången sjöngs — för 29:e gången! I jämbredd med den
enskilda upphetsningen gick den konservativa — och större delen af
den liberala — pressens upphetsning.
Jag deltog då såsom en af inbjudarna — och senare undertecknare
— i nedanstående upprop, som utgick i början af juli. I trots af att
inga tidnings- och riksdagsmän medtogos — liksom att under denna
tid på sommaren många annars sannolika deltagare voro bortresta —
samlades dock inom kort tid 180 namn på uppropet. Dessa voro
hufvudsakligen ur vetenskapliga, konstnärliga, författar- och
lärarkretsar men äfven från ämbetsmannavärlden och de praktiska
yrkenas område.
Uppropet hade följande lydelse:
»Sveriges framtid beror tvifvelsutan i hög grad af hur det
löser den uppgift, inför hvilken det ställts genom den af Norge
framkallade unionssprängningen. I känsla häraf ha vi
undertecknade enats om följande gemensamma uttalande:
Vi äro djupt öfvertygade om, att det skulle vara Sverige och
dess frihetsälskande folk ovärdigt att söka med tvångsmedel
kvarhålla Norges folk i en union, som aldrig förmått närma, endast
fjärma de båda nationerna, som icke längre omfattas med kärlek af
någondera utaf dem, som dessutom sedan långt tillbaka utgjort ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
