Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Nordismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I.
Nordismen.
När den skandinaviska tanken på 1900-talet togs upp av
nordiska föreningar med olika namn, blev programmet mera
begränsat och höll sig huvudsakligen inom de gemensamma
kulturella och fredliga intressesfärerna. Känslan av
samhörighet gjorde sig särskilt under förra världskriget med
styrka gällande. Det närmande, som härunder ägde rum
mellan Danmark, Norge och Sverige, gav impulsen till
bildandet på våren 1919 av en förening »Norden» i vart och
ett av de tre länderna, som sedermera följdes av
motsvarande föreningar i Finland och på Island. Särskilt livligt
har samarbetet varit på vetenskapens och undervisningens
områden samt inom vissa grenar av näringslivet och
trafikväsendet. Politiska syften hava icke framträtt förrän under
de senaste åren.
Att så ej skett torde i icke ringa mån hava berott på den
negativism, som präglade den danska statsledningen. Vid
upprepade tillfällen hade sålunda statsminister Stauning, när
han tog till orda i nordiska angelägenheter, betonat, att
»nordismen» i många fall rörde sig med känslostämningar
och dunkla talesätt och att det fördenskull vore angeläget
att söka hålla sig på realiteternas fasta mark. En
övertaxering av de nordiska möjligheterna skulle enligt hans mening
inte leda till något varaktigt gagn. Var det måhända
1800-talets skandinavism med dess många och vackra ord men
ringa handling, som levde i hans minne?
Men även Finlands vägar gingo länge i andra riktningar.
Det med understöd från Tyskland utkämpade frihetskriget
1918 knöt helt naturligt Finland under åren efter kriget till
detta land. Under de första sjutton åren av landets
självständighet kunde dess utrikespolitik icke kallas nordisk. Först
i december 1935 proklamerades den skandinaviska
orienteringen. Kort tid före denna nya inställning hade dock, på
initiativ från Finland, Ålandsfrågan tagits upp till
behandling i Sverige och Finland. Det blev sedan utrikesminister
Sandler som av det geografiska begreppet Norden även sökte
skapa ett utrikespolitiskt begrepp. En nordisk
sammanhållning till skydd för fred och neutralitet ansåg han vara
första förutsättningen för att något slag av verkligt frukt-
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
