Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 HERO OCH LEANDER.
»Nåja,» återtog den mörka i det han med en trotsig
åtbörd sköt mössan ännu mera akterut, »så är det väl inte
värre med det än att man vräker sig i och simmar öfver!
Det har jag gjort en gång förr, och det för sämre tös än
Östermans Anna!»
»Har du?» sade en tredje med gäckande ton, »nej
hör du, Ivalle, ta’ tebaks, du i»
»Har jag inte?» ropade den mörklockiga i det han
reste sig på armbågen och bedyrande sträckte ut högra
handen, »jo min själ och salighet, gossar, ha jag så! Det
var hemma i Karlskrona skärgård, när vi låg på sjömönst-
ring för tre år sen! Det fanns en flicka borta på Tjurkö,
som var så djäfla vacker och bra på allt sätt, och jag sam
dit te’ na jag, ni, och det fast det var en styf half mil,
och i slutet på september månad, så det var kallt som
fan i vattnet, ska’ ni veta! Men det var tös som kunde
värma opp en lifvets gosse det, ska’ ni tro, och ni kan vara
lugna för att jag frös inte när jag väl kom opp, för hon
tog emot mig så hon hade kunnat tina opp en isbit, det
kan ni lita på!
»Men hur bar du dig åt med kläderna då?» frågade
en annan, som såg mera enfaldig ut än de andra.
»Dem tog jag på ryggen, begriper du, din torsk!»
svarade den tillfrågade.
»Ja, men då blef di väl våta?» fortsatte den andre.
»Nej ser du, din fårskalle, det var just det de inte
blef! Kör jag skaffa mig en oljetröja och svepte in dem
i, ser du, och på det viset höll di sig torra, begriper du!
Och det kan jag göra en gång till, jag, om det kniper!
Hur ä’ det, pojkar, är det någon åf er som har en olje-
tröja att låna mig, så kan ni lugna er för att jag ger mig
åt’ vid tiotiden, när det har hunnit bli ordentligt mörkt.»
»A, du ä väl inte galen heller, Kalle!» sade den
förste helt allvarligt, i det han strök mössan ner öfver
näsan på honom; »nog för att jag vet du kan simma som
en utter, men om befälet får tag i det, så är du kuggad
på att bli uppflyttad på det här året, och det fast du har
läst som en häst och fast löjtnanten har sagt att du kan
bli öfverminör frampå senhösten.»
»Hur skulle befälet få tag i det?» frågade Kallehelt
sorglöst i det han satte mössan tillbaka igen, och gaf kam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
