- Project Runeberg -  Skattkammarön /
14

(1919) [MARC] Author: Robert Louis Stevenson Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Den gamle sjörövaren - II. Svarta Hund kommer och försvinner - III. Svarta lappen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Var är Svarta Hund?»

»Här finns ingen svart hund», sade doktorn,
»undantagandes den ni har i er egen lekamen. Ni har druckit rom, ni
har fått ett slaganfall, precis, som jag sa’ er, och jag har
nyss, mycket mot min vilja, huvudstupa ryckt er ur graven.
Nå, mr Bones ...»

»Det är inte mitt namn», avbröt han.

»Sak samma», svarade doktorn. »Det är namnet på en
sjörövare, som jag har den äran att känna till, och jag
kallar er så för korthetens skull; och vad jag har att säga er
är, att ett glas rom dödar er inte, men har ni väl druckit ett,
vill ni ha ett till och ett till, och jag vågar min peruk att
om ni inte slutar upp, kommer ni att dö — förstår ni det? —
att dö och gå till den plats där ni hör hemma, liksom
mannen i bibeln. Seså, gör nu ett försök. Jag skall hjälpa er i
säng för en gång.»

Med förenade krafter lyckades vi med mycket besvär
få honom uppför trappan och lade honom i hans säng, där
huvudet sjönk ned på kudden, som om han var nära att
förlora medvetandet.

»Kom nu ihåg», sade doktorn, »jag tvår mina händer —
namnet rom för er är döden.»

Därmed gick han för att se till min far och tog mig under
armen.

»Det här är ingenting», sade han, då han stängt dörren
efter oss. »Jag har tappat tillräckligt med blod av honom
för att hålla honom lugn en stund; han borde ligga en vecka
där han ligger — det vore det bästa både för honom och
er — men en ny attack kommer att göra slut på honom.»

III.
Svarta lappen.



Vid middagstiden kom jag in till kaptenen med några
svalkande drycker och medicin. Han syntes på samma
gång svag och upphetsad.

»Jim», sade han, »du är den enda här, som är värd
någonting, och du vet, att jag alltid varit snäll mot dig. Aldrig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:07:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skattkamon/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free