Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Den gamle sjörövaren - III. Svarta lappen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en månad som jag inte givit dig ett fyrapencestycke för
din egen räkning. Och nu, min gosse, ser du mig alldeles
förbi och övergiven av alla — Jim, skaffa mig en mugg
rom nu genast, säg, vill du inte det, min gosse?»
»Doktorn ...», började jag.
Men han avbröt mig med svordomar över doktorn, med
svag röst men kraftiga ordalag. »Alla doktorer ä’ ena
svabbar», sade han, »och den här doktorn, vad förstår han sig
på sjöfolk? Jag har varit på platser heta som beck, där gula
febern sträckte mina kamrater till marken runt omkring
mig och det fördömda landet gick i vågor likt havet av
jordbävningar — vad vet doktorn om sådana land? Och jag
levde på rom, ska jag säga dig. Det har varit mat och dryck
och man och hustru för mig, och om jag nu inte får min rom,
är jag som ett uselt gammalt skeppsskrov uppvräkt på en
isig strand. Mitt blod ska komma över dig, Jim, och den
där doktorssvabben.» — Och han överöste honom åter
med svordomar. — »Se, Jim, se hur mina fingrar darra»,
fortfor han i bevekande ton. »Jag kan inte hålla dem stilla.
Jag har inte fått en droppe denna fördömda dag. Doktorn är
ett fån, ska jag säga dig. Om jag inte får en klunk rom, Jim,
så får jag dille. Jag har redan sett några av dem. Jag har
sett gamle Flint i hörnet där bakom dig, sett honom stå där
livslevande; och får jag dille, — ja, jag har levat vilt i mina
dar och sannerligen ska jag inte komma att regera värre! Din
doktor sa’ själv, att ett glas inte skulle skada mig. Du ska
få en guldguinea för en mugg, Jim.»
Han blev mer och mer bråkig, och detta oroade mig för
min fars skull, som den dagen var mycket svag och behövde
stillhet; dessutom lugnade jag mig med doktorns ord, som
jag nu hörde upprepas av kaptenen, och kände mig en smula
sårad genom erbjudandet av mutor.
»Jag vill inte ha era pengar», sade jag, »endast vad ni
är skyldig min far. Jag ska ge er ett glas och inte en smula
mer.»
När jag räckte honom det, grep han det begärligt och
tömde det i ett drag.
»Ack, ack», sade han, »det känns redan bättre, alldeles
säkert. Säg mig nu, min gosse, sa’ den där doktorn, hur
länge jag måste ligga i den här gamla kojen?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
