- Project Runeberg -  Skattkammarön /
88

(1919) [MARC] Author: Robert Louis Stevenson Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen. Blockhuset - XVI. Berättelsen fortsättes av doktorn: Huru fartyget övergavs - XVII. Berättelsen fortsättes av doktorn: Jollens sista färd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Hör på mig, karlar», sade han.

Intet svar från skansen.

»Det är till dig, Abraham Gray — det är till dig jag talar.»

Ännu intet svar.

»Gray», återtog mr Smollett litet högre, »jag står nu i
begrepp att lämna det här fartyget, och jag befaller dig att följa
din kapten. Jag vet, att du i grund och botten är en bra karl,
och jag tror mig kunna säga, att ingen av er är så dålig som
han ger sig ut för. Här har jag min klocka i hand, jag ger dig
trettio sekunders betänketid.»

En kort tystnad inträdde.

»Seså, min gosse», återtog kaptenen, »stå inte och
fundera så länge. Jag riskerar var sekund mitt och dessa
ärade herrars liv.»

Plötsligt hördes en brottning och ljudet av slag, och
Abraham Gray kom utrusande med ett knivhugg i kinden och
sprang fram till kaptenen, likt en hund vid en vissling.

»Jag följer er, sir», sade han.

Och ögonblicket därpå hade han och kaptenen hoppat i
båten, och vi satte av och rodde bort.

Vi voro nu klara för fartyget, men ännu icke i land
vid blockhuset.

XVII.
Berättelsen fortsättes av doktorn: Jollens
sista färd.



Denna femte resa var alldeles olik de andra. För det första
var det lilla tråget till båt svårt överlastat. Fem
fullvuxna män, och tre av dem — Trelawney, Redruth och
kaptenen — över sex fot långa, voro redan mer än den var
avsedd att bära, vartill kommo ammunition, fläsk- och
brödsäckar. Relingen i aktern nästan vidrörde vattnet. Flera gånger
togo vi in litet vatten, och jag fick mina byxor och rockskört
alldeles genomvåta, innan vi hunnit ett par hundra fot.

Kaptenen förmådde oss att byta plats, varigenom vi fingo
båten att ligga litet jämnare, men det oaktat vågade vi
knappast andas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:07:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skattkamon/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free