Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen. Kapten Silver - XXIX. Svarta lappen om igen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dörren öppnades, och i det de fem gastarna stannade i en
klunga strax innanför, knuffade de en av kamraterna fram i
rummet. Under andra förhållanden skulle det ha varit
komiskt att se, hur långsamt han närmade sig, tvekande vid
varje steg men alltjämt hållande högra handen tätt sluten
framför sig.
»Stig fram, gosse», ropade Silver. »Jag tänker inte äta
upp dig. Hit med det, din drummel! Jag känner reglerna,
jag, jag gör inte ett sändebud någe ont.»
Sålunda uppmuntrad gick denne fram litet raskare, och
sedan han lämnat något åt Silver, ur hand i hand; var han
ännu kvickare tillbaka hos sina kamrater.
Kocken såg på det han fått.
»Svarta lappen! Trodde jag inte det», sade han. »Var har
ni fått papperet ifrån? Å, vad ser jag, det var inte lyckligt!
Ni har gått och skurit ut det här ur en bibel. Vad ä’ det för
en galning, som skurit sönder en bibel?»
»Där har vi det!» sade Morgan — »där har vi det! Vad var
det jag sa’? Det skulle inte ha något gott med sig, sa’ jag.»
»Ja, nu har ni allt avgjort ert öde», återtog Silver. »Ni
kommer att hänga hela bunten, tänker jag. Vad för en
dumskalle hade en bibel?»
»Det var Dick», sade en.
»Jaså, det var Dick? Då kan Dick läsa sina böner», sade
Silver. »Han har redan sett sin smula lycka, det kan ni
lita på.»
Men här gick den långe gasten med gula ögonen emellan.
»Stopp och belägg med så’nt där tal, John Silver», sade
han. »Den här besättningen har givit er svarta lappen i
fullt samråd, som plikten bjuder; se efter vad där står
skrivet, sen kan ni tala.»
»Tack, Georg», svarade kocken. »Du var alltid flink i
tjänsten och kan reglerna utantill, Georg, så att det gör mig
nöje att höra det. Nå, så låt mig se, vad det står då. Å!
’Avsatt’ — var det. Mycket vackert skrivet, som det vore tryckt.
Din stil, Georg? Du har ju varit riktig anförare för den här
besättningen. Skulle inte förvåna mig, om du härnäst blev
kapten. Kanske jag får lov att besvära er med den här
facklan igen — min pipa vill inte hålla eld.»
»Hör på», sade Georg, »gäckas nu inte längre med den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
