Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blick på de sista århundraden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egen ofta till vansinnighet stigande häftighet, kunde
ännu mindre styra ett rike, utan han förlorade genom sin
broder Johan och hans anhang tron, frihet och lif. Hans
efterträdare, Johan, regerade utan aktning, tills
slutligen regeringstömmarne föllo i händerna på Gustaf 1:s
yngste son, den stränge järnmannen Karl den 9, hvilken
ärft de flästa af sin store faders egenskaper och
fullkomligast tillägnat sig sin tids bildning. Emellan
honom och hans brorsson, Sigismund, konung af Pålen
och Sverige, ville de storas gamla stämplingslystnad
uppresa sitt hufvud; men stark genom Lutheranismen, den
han försvarade mot det Katolska, pålsk-aristokratiska
anhanget, och genom folkets kärlek, qväfde han genom
svärd och bila alla försök.
Med Karl den 9:s store son Gustaf Adolf, som till
sin faders och farfaders kraft och duglighet lade en
älskvärd ridderlighet, började för norden ett nytt tidskifte.
Han gjorde Svenskarne till sin tids ärorikaste krigare
och gaf dem ett förut saknadt verldsnamn. Genom sin
älskvärda storhet och det ärans vida fält, som han
öppnade för adeln, kunde under honom ingen härrsk- och
partilystenhet uppresa sig. Men straxt efter hans död,
under Kristinas minderårighet, märkte man, att den
manliga hand felades, som kunde tygla de trotsige och
uppåtsträfvande; man märkte detta, ehuru i Axel
Oxenstjerna en allt genomblickande och sammanhållande man
qvarblifvit. Denne store man hade fullt opp att göra
både hemma och utomlands, och hans klokhet,
återhållsamhet, ståndaktighet och drift upprätthöllo, om ej
alltid makten, åtminstone skenet däraf. Men när
drottningen blifvit myndig och hennes besynnerliga, ofta
genialiska böjelser och det nyckens och ögonblickets
känslospel, som kan genomkorsa en ung och snillrik
qvinnas barm, mäktigare verkade, än landets ära och
välgång; då har Axel Oxenstjerna väl ofta med
smärta ärfarit, huru egennyttiga medelmåttors ränker ofta
förmådde mera, än klokhet, pligt och fosterlandskärlek.
Denna svårighet, hvarmed han måste kämpa och hvaraf
hans ädla vilja bands, måste man väl tillskrifva, att
Sverige icke, oaktadt all sin vapenära, genom Vestfaliska
freden vann någon betydlig styrka eller några
väsendtliga fördelar. Man skulle, efter den odödliga Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
