Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
småaktigheter och tvister med sin granne Preussen. Vi
teckna detta ganska kort:
Redan i Jan. detta år hade konungen afsagt sig
sitt ledamotskap af tyskt riksstånd. Snart därpå
utvecklade sig också Frankrikes politik till mera klarhet, och
Napoleon hade snart gjort sina förklaringar till
Onsburgerfreden och Avarföre han låtit Frans aflägga tyska
kejsarkronan. Han lät henne ej rosta i stoftet, utan satte
benne på sig sjelf under ett annat namn, under namn
af Rhbenförbundets Protektor, och lärde de tyska
konungarne och furstarne att vördna_dsfullt_ böja sig för
hennes nya glans. Efter en sädan upplösning af det
gamJa beliga romerska riket, stod det väl konungen fritt,
alt göra med sitt lilla Pommern, hvad han behagade; ty
på riksfördrag och riksgrundlagar kunde man nu mera
knappt äberopa sig, och Rbenförbundets furstar visade
honom äfven genom det godtyckliga sätt, hvarpå de
framforo inom sina områden, den väg, som äfven han
hade kunnat gåä. Han hade kunnat förklara sig
oinskränkt, såsom nästan alla tyska furstar under
Napoleons skydd gjorde. Men han ville det ej: Pommern skulle
ej blifva ofriare, än Sverige; det skulle till författning
och lagar blifva bhelt och hållet svenskt. Det
första, som salte allt i rörelse och gaf den kungliga
viljan en bestämdare rigtning, var hefallningen att, i
enligbet med andra länder, upprätta ett landtvärn i
Pommern och på Räögen. Delta gaf första stöten åt
landtständerförfattningen, som, lössliten från det fordom
stora tyska riket, syntes hänga i luften, utan grund och
skydd. Största delen af pommerska
regeringsmedlemmarne, som besvurit denna författning, vägrade att
verkställa det kungliga ediktet, såsom stridahde emot
densamma. HKonungen afsalte de gensträfvige och ordnade
elt landtvärn af omkring 3000 man. Nu gingo de nya
inrättningarne steg för steg längre. Lifegenskapen och
adelstyranniet upphäfdes; i ställe för de ofta så
godtyckligt och orättvist handhafda patrimonialdomstolarne
infördes landtdomstolar under namn af kretsdomstolar ;
landets hela förvaltning ändrades och en kunglig
förklaring utkom, att landskapet skulle i Sept. 4807 belt
och hållet bekonmnmna svenska författningen. Konungen
höll äfven i Aug. en allmän landtdag på svenskt vis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
