Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
juridiska studier i Lund. Den förre gjorde sedan en förnämlig karriär inom
förvaltningsväsendet i Stockholm, under det att den senare blev justitieråd. Slutligen kan här nämnas
Ebbe Gustaf Flensburg, son till biskop Vilhelm Flensburg i Lund.
Bland de extra ordinarie rådmännen märkas under 1700-talet även ett par skåningar,
Pehr Qviding och Carl Gustaf Wankif. Den förre kom visserligen närmast från Sölvesborg,
där fadern, Sven Laurentius Qviding, var kyrkoherde, men släkten, en av Skånes talrikaste
prästsläkter, härstammade från Kvidinge, efter vilken ort den som synes även tagit sitt
namn. Även en kusin till Pehr Qviding, Erasmus Qviding, hade vid denna tid sin
verksamhet förlagd till huvudstaden, där han först auskulterade vid Stockholms rådhus och
kämnärsrätt och senare blev notarie vid politiekollegium. Även Gari Gustaf Wankif
härstammade från en skånsk prästsläkt, av vilken flera medlemmar slagit sig ned i huvudstaden,
där hans fader, Jöns Wankif, var bankokamrerare.
Läkareyrket hade under 1500- och 1600-talet i vårt land huvudsakligen utövats av
utlänningar, i synnerhet tyskar. Det är egentligen först under det sistnämnda århundradets
senaste årtionden som de medicinska studierna inom landet kommo att bedrivas med större
energi tack vare män som Olof Rudbeck d. ä. och Urban Hjärne i Uppsala och Johan
Jakob Döbeln i Lund. Det är också först under 1700-talets senare hälft vi finna skåningar
såsom praktiserande läkare i Stockholm. Doktor Anders Christophersson, som var son till
en rådman i Ystad och avled år 1804, blev archiater, d. v. s. livmedicus, åt Gustaf III, och
bland Karl XIII:s hovmedici märkas tvenne skåningar, chirurgie magistern Lars Peter
Ekman från Kristianstad samt medicine doktor Magnus Christian Retzius, son till den
kände professorn i Lund Anders Jahan Retzius. Även i föregångaren till våra dagars
Medicinalstyrelse, Collegium medicum, senare Sundhetscollegium, återfinnas en rad skåningar
vid denna tid. Så blev apotekaresonen Johan Hardtman från Kristianstad assessor i
Collegium medicum och provinsialkirurg i huvudstaden. År 1785 återvände han emellertid
till Skåne, där han efter faderns död förestod dennes apotek till 1788, då han ånyo begav
sig till Stockholm. Samma år följde han general G. M. Armfelt såsom stabsmedicus i det
ryska fälttåget 1788—1790, under vilket han råkade i rysk fångenskap. — Inom
Sundhetscollegium beklädde borgmästaresonen Göran Rooth från Simrishamn en av befattningarna
såsom medicinalråd vid tiden omkring år 1800, Lorens Münter Philipsson, son till en
handlande och rådman i Ystad, var vid ungefär samma tid dess sekreterare och blev senare
professor i anatomi vid Kungl. akademien för de fria konsterna, och Philip Anders
Trendelenburg slutligen, professorsson från Lund, fungerade såsom dess sekreterare.
Bland de skånska läkarna i Stockholm under adertonhundratalets sista decennier var
väl professorn vid Karolinska institutet Ragnar Bruzelius den mest bekante. Det torde
därför vara på sin plats att litet dröja vid honom, så mycket mera som han var känd icke
blott såsom en framstående representant för sin vetenskap utan även såsom en ganska
originell man.
Bruzelius var född år 1832 i Löderup, där fadern var kyrkoherde. Sin medicinska
utbildning, vilken föregåtts av grundliga naturvetenskapliga studier med filosofie doktorsgrad
och docentur i zoologi vid universitetet i Lund som resultat, fullbordade han dels för sin
farbror, professor Arvid Sture Bruzelius i Lund, dels för professor Anders Retzius vid
Karolinska institutet. Till den senare institutionen blev Bruzelius knuten först såsom docent
i praktisk medicin och sedan såsom professor. Bruzelius hade anseende att vara en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
