Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknis, Allmänna barnbördshuset, Gymnastiska centralinstitutet m. fl. Samtidigt förvärvade
han ytterligare fastigheter, såsom Fersenska huset på Blasieholmen, vilket han ganska snart
åter försålde med en vinst på minst en miljon kronor, samt Strömsborg. Sistnämnda
fastighet bestod vid köpets avslutande av den gamla byggnad, som på 1750-talet uppförts av
Berge Olofsson Ström. Tyvärr fick Andersson av de kommunala myndigheterna tillstånd
att i stället för denna ganska vackra byggnad uppföra det nuvarande Strömsborg.
Myndigheternas uraktlåtenhet att ingripa för den äldre byggnadens bevarande lär ha
föranletts av de förhoppningar man hyste med avseende på byggmästar’ Anderssons
testamentariska bestämmelser, förhoppningar åt vilka han själv säkert givit näring, men som likväl
fullständigt kommo att gäckas. När Johan Andersson år 1897 hastigt avled, efterlämnande
en förmögenhet på nära fem miljoner, visade det sig, att han testamenterat hela sin
kvarlåtenskap till sina närmaste släktingar. Redan under sin livstid hade han emellertid gjort
ett par donationer, en till Akademien för de
fria konsterna och en till Nordiska museet,
ingendera likväl av den storlek man kunnat
vänta sig. Dessutom utövade han i det tysta en
betydande välgörenhet.
Vid sidan av sin verksamhet som
byggmästare och fastighetsägare hann Johan
Andersson även nedlägga ett betydande arbete i det
kommunala livet. Han var medlem av
Stockholms stadsfullmäktige alltsedan institutionens
inrättande år 1863 och till sin död, och i Klara
församlings kyrkoråd var han en intresserad
och energisk bisittare. Det kan väl med skäl
ifrågasättas, om icke de inblickar, Andersson
fick tillfälle att göra i planerade kommunala
och andra företag under fullgörandet av sina
förtroendeuppdrag, stundom varit honom till
en god hjälp i speciellt tomtaffärerna.
Omedelbart innan den s. k. sammanbindningsbanan
till Centralstationen kom till stånd, passade han sålunda på att förvärva de kåkar, som
upptogo det för banan avsedda området. Järnvägsstyrelsen blev nödsakad att expropriera
tomterna i fråga, och affären renderade byggmästar’ Andersson en betydande vinst.
Ännu många skåningar, som i huvudstaden med framgång ägnat sig åt
affärsverksamhet i en eller annan form, skulle här kunna nämnas. De anförda exemplen torde likväl
vara tillräckliga såsom prov på den företagaranda och målmedvetna energi och även den
lyckosamhet, som präglat skåningar inom denna samhällsgrupp.
Vi skola efter denna översikt över de insatser, som från skånskt håll gjorts inom det
praktiska livets olika områden i huvudstaden, i det följande ägna någon uppmärksamhet åt det
sätt, varpå skåningar medverkat till att utgestalta huvudstadens och därmed hela landets
kulturella liv.
 |
| Johan Andersson. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
