Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Liksom i nutiden har Stockholm i gångna tider varit det naturliga centrum för hela
landets kulturella liv, särskilt vad konst och litteratur beträffar. I huvudstaden hade
utövarna av de sköna konsterna möjlighet att vinna uppmärksamhet och framgång, och det
är därför självfallet att de i stor utsträckning skulle dragas dit. Så har även fallet varit
med de skånska konstnärerna och litteratörerna. Särskilt i fråga om de förra gäller det,
att de så gott som alla under någon period av sitt liv varit knutna till huvudstaden; många
av dem ha kommit att dit förlägga huvuddelen av sin verksamhet.
Det förstnämnda var fallet med sjuttonhundratalets internationellt kanske mest berömde
svenske målare, Alexander Roslin. Denne var son till läkaren Hans Roslin, vilken efter
den 1712 i Malmö härjande böldpesten — varigenom hälften av stadens borgare, bland
dem stadens läkare, rycktes bort — av Collegium mediciun förflyttades från Stockholm till
Malmö i egenskap av "Gouvernementz-Medicus" i Skåne, på vilken tjänst han 1713 erhöll
Kungl. Maj:ts fullmakt. Fem år senare föddes
sonen Alexander, den blivande konstnären.
Efter ytterligare fem år fick Hans Roslin
förflyttning till Kristianstad för att slutligen såsom
amiralitetsmedicus stationeras i Karlskrona
1730, där han kvarstannade till sin död 1737.
Under de första tolv åren av sitt liv var
Alexander Roslin bosatt inom Skånes landamären.
Om han redan under denna period visat mera
påtagliga konstnärliga anlag är osäkert; i varje
fall var det först under Karlskronatiden, som
utomstående fingo upp ögonen för hans
eminenta gåvor. På inrådan av en lärare i
skeppsbyggeri vid amiralitetet beslöt Hans Roslin, att
Alexander skulle sändas till Stockholm för att
under hovmålare Georg Engelhard Schröders
ledning förkovra sig i den konstart, åt vilken
han senare kom att helt ägna sig,
porträttmåleriet. I fem års tid, från 1736, vistades Roslin
i Schröders hus. Tre år arbetade han som elev, varefter han kunde börja sin verksamhet
som utövande konstnär. 1741 flyttade Roslin så över till Göteborg men begav sig redan
påföljande år till Skåne, där han mestadels vistades till år 1745, då han anträdde sin
första utländska resa, som gick till Tyskland, Italien och Frankrike och som kom att sträcka
sig över en tidrymd av nära 30 år. Höljd av ära och berömmelse anlände Roslin till
Stockholm på kallelse av Gustaf III år 1774 och stannade där ett år, varpå kosan styrdes till
Petersburg. Sin familj hade han kvarlämnat i Paris — hans hustru var fransyska —
och dit återvände han även via Warszawa och Wien. Sedan 1770 avlönades han av franska
staten och han hade särskild ämbetsbostad, först i Louvren, därefter i Tuilerierna. I Paris
tillbringade han också återstoden av sitt liv, till dess han 1793 gick bort såsom en av
sin tids i utlandet mest frejdade svenskar.
Var Alexander Roslin hovmålaren par préférence, vars pensel förevigat så gott som
alla det dåtida Europas högtstående personers drag, så har hans yngre samtida Pehr
Hörberg, genom sin konstnärliga alstring förskaffat sig hedersnamnet "bondemålaren".
 |
| Alexander Roslin. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
