Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hörberg var visserligen till födseln smålänning, och i litteraturen om honom har det
småländska kynnet framhävts såsom ett starkt inslag i hans konstnärsbegåvning. Emellertid
torde han med väl så stor rätt vara att räkna såsom skåning. Visserligen stod hans vagga
i ett enkelt knekttorp i Virestads socken i Södra Småland, men hans fader, soldaten Åke
Hörberg var god skåning, född i Höör, efter vilken ort han tagit sitt namn, och hade
endast fyra år före sonen Pehrs födelse, som inträffade 1746, inflyttat till Virestad. Även på
mödernet hade Pehr Hörberg skånskt påbrå.
Redan tidigt gjorde Hörbergs konstnärliga anlag sig märkbara. Det material, som
bjöds, utgjordes av näver, trästycken, kolbitar och en kniv. Med dessa hjälpsmedel gjorde
han teckningar och sniderier. Som förebilder tjänade bl. a. de väggbonader, som om
helgerna prydde böndernas stugor. Vid sexton års ålder kom han, efter många missöden, i
målarlära i Växjö, där han av målarmästaren Zschotscher fick den första handledningen
i penselföringens svåra konst, en handledning av enklaste slag, då läraren ingalunda var
någon konstnär utan rätt och slätt hantverkare. Efter avlagt gesällprov arbetade han som
målare i Göteborg, Karlshamn och Växjö. Ar 1769 gifte han sig med kammarpigan Maria
Ericsdotter.
Men medan Pehr Hörberg så fullgjorde målaregesällens för hans konstnärliga ambition
föga tillfredsställande värv, stod hans längtan till huvudstaden och de möjligheter den
kunde bjuda, och denna längtan underblåstes av den inflytelserike presidenten Adelcrantz
på Hubbestad, broder till Målarakademiens preses, arkitekten G. Fr. Adelcrantz. Och 1783
anträdde han en strapatsrik färd från det i Eksjötrakten belägna hemmet till Stockholm.
I sina självbiografiska anteckningar har Hörberg skildrat resans besvärligheter: hela den
långa färden företogs till fots. Men slutligen stod Hörberg vid målet. Kungliga
Målare- och Bildhuggareakademien, där han även hade lyckan att omedelbart vinna själva
akademidirektören Carl Gustaf Pilos intresse för ett par medförda målningar, som denne
enligt självbiografien "fant icke wara så at föragta". Genom Pilos förmedling fick Hörberg
sålt en målning, varigenom han bereddes möjlighet att åtminstone en tid kvarstanna vid
akademien, och sedan var lyckan snart gjord. "Rycktet om min lilla Person ok böielse för
målarekonsten", skriver han, "blef nästan uti Stockholm genast hos alla älskare och
kännare bekandt". Han fick snabb avsättning för sina tavlor och vederfors t. o. m. den äran
att få förevisa sina verk inför Gustaf III på Drottningholm.
Pehr Hörbergs första Stockholmssejour blev endast av kort varaktighet. Redan efter
knappa två månader återvände han till hemmet. Men då hade från akademiens sida medel
ordnats för hans fortsatta studier. Och redan i oktober följande år ställde Hörberg åter
kosan till Stockholm, där han med några avbrott vistades till hösten 1787. Sina studier
vid akademien bedrev han under denna tid med stor omsorg och även med betydande
framgång: icke mindre än tre akademiens medaljer tillerkändes han.
Under sin Stockholmstid stiftade Hörberg bekantskap med kammarherren J. J. De
Geer, en bekantskap, som skulle bli av största betydelse för hans framtid. Vid återresan
från Stockholm till hemmet i september 1787 stannade Hörberg någon tid såsom gäst på
De Geers slott Finspång. Under denna vistelse övertalade kammarherren honom att slå
sig ned på en gård, lydande under Finspång. Överflyttningen skedde ej omedelbart. Först
sedan Hörberg hunnit fullborda en del planerade kyrkmålningar, drog han med sin familj
till Östergötland. Händelsen var av den största betydelse för Hörbergs kommande liv: efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
