Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Dalby kungsgård
- Dalby, annex till Elfdal
- Dalby- eller Stor-elfven
- Daldorff, Valentin
- Dal-elfven
- Daler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kungsgård. Men krigsoroligheter hindrade
fortgången af denna inrättning, hvarföre begge gårdarne
bortarrenderades. För det närvarande är Dalby
anslaget under Flyinge, men innehafves af en
Skottländare John Seth. En fjerdedels mil från Dalby
ligger den till Dalby socken hörande Sjöstorps by,
bestående af 12 nummer, tillsammans 3 1/4 mantal
kronoskatte-arbetshemman under kungsgården.
Dalby, med norra och södra Finnskoga kapell,
är annex till Elfdal eller Ny och beläget i Elfdals
kontrakt af Carlstads stift, 16 3/4 mil N. från
Carlstad. I kyrkan skall konung Olof den helige
hafva uppsatt ett kors, till minne af ett möte med
något troll, hvilket konungen träffat vid
Klarelfven på sin flykt ifrån Norrige, och som ville
skada honom och hans folk. Trollet, så förtäljes det,
skall hafva ropat till konungen:
”Kung Olof, med ditt pipuga skägg,
Du seglar för när’ min badstuguvägg”,
hvartill han svarade:
”Du troll, med din rock och ten,
Skall bli i sten,
Och aldrig mera göra skeppare mehn.”
Dalby har, jemte Finskoga kapellen, en areal af
405,670 tunnland, af hvilka 30,000 äro sjöar och
kärr, och består af 21 1/24 mtl. Det har ensamt
2,321 invånare. Adr. Carlstad.
Dalby- eller Stor-elfven, så kallas
Tryssilds-elfven, sedan den, vid Sandkälle-forsen, faller in i
Wermland. Sedan Dalby-elfven fått tillökning,
både ifrån norr och söder, af många åar och
bäckar, flyter den in i Wenern vid Carlstad.
Daldorff, Valentin, en af Carl XII:s
utmärkte krigare, var född i Holstein, hos hvars
hertig han var general-adjutant, då han år 1702 gick
i Svensk tjenst, såsom öfverste. Han följde Carl
i alla hans fälttåg från denna tid, anförde med
mycken utmärkelse Smålands kavalleri, hvars chef
han då var, i slaget vid Holofzin, åtföljde
konungen från Pultava till Bender, hvarest han
deltog i kalabaliken, befordrades efter hand till
general af kavalleriet och stupade i träffningen vid
Stressow på Rügen, d. 4 Nov. år 1715.
Dal-elfven är den betydligaste flod i landskapet
Dalarne samt en af de största i Sverige. Den
samlar i sin strömfåra de flesta vattendrag i
landskapet; men har, liksom Norrlands floder, en sådan
stupning och sådana forsar och fall, att den ej
kan göras segelbar till någon betydlig del. Den
uppkommer från Norrska fjällen, uti tvenne 24 mil
långa grenar, nemligen Österdals- och
Westerdals-elfvarne, hvilka förenas vid Djursås i Gagnefs
socken, hvarefter elfven går 14 mil genom landet
samt uttömmes i sjön Bäsingen på länets gräns,
och har slutligen vid Elfkarleby sitt utlopp i
Bottniska viken. Det synes mer än troligt, att
Dalelfven, i tider före vår historia, utfallit i Mälaren,
genom Sala-ån. Att den haft ett annat lopp än
nu, slutar man deraf, att, vid gräfningen af
Gråda kanal, påfunnits jättegrytor i grusbacken, samt
120 stänger Osmunds-jern. Österdals-elfven kan
ej befaras med båt längre upp, än en half mil
ofvanför Mora kyrka; ty sedan blir den för grund
och full med forsar. Westerdals-elfven har ännu
betydligare fall; emedan den kommer från en
betydligt högre del af landskapet. Ju närmare man
kommer åt stora fjällryggen, desto trängre och
brantare äro de dalar elfven genomströmmar. Den
har flod tvenne gånger om året. Hemfloden kallas
den första, hvilken kommer från de närmare
vattendragen, och fjällfloden den, som förorsakas af
snösmältningen i fjällen. Har det fallit mycket
snö i fjällen, eller om begge floderna inträffa på en
gång, så stiger Dal-elfven så högt, att svåra
skador, utskärningar och öfversvämningar deraf uppstå,
särdeles i Westerdalarne. I de mera öppna
Österdalarne finnas större afledare genom de betydliga
sjöarne. Dal-elfvens vattenfall och forsar blefvo
år 1802 afvägde och beskrifne af öfverste-löjtnant
Nordvall, samt år 1822 af major Hällström. Efter
dessa nyare beräkningar skall Dal-elfvens höjd
öfver hafvet vara, vid sjön Bäsingen, der den flyter
ur Stora Kopparbergs län, 203 1/3, vid sjön Runn
nära Falun 439, vid Malungs kyrka 1,244 och vid
Transtrand 1,574 Svenska fot. Dal-elfven anses
såsom en naturlig gräns emellan den sydliga och
den mera nordliga vegetationen. Om våren 1826
flödade den ovanligt högt, högre än någonsin
under 45 år. Flera gator i Falun stodo under
vatten, och man måste der öfvergifva husen. Dess
största flödande i mannaminne var år 1764, då
flera bruk, qvarnar och sågverk, m. m. skadades
och bortfördes af floden. Bron öfver Dal-elfven
är byggd af Dalkarlar, bär namn af Carl XIII:s
bro och fullbordades år 1816. Dal-elfven ansågs
fordom af Dalkarlarne såsom en gräns emellan
dem och det öfriga riket. Konungarne och
riksföreståndarne öfvergingo den ej utan emot
gisslan, hvilken öfverlemnades åt dem af Dalkarlarne.
Daler är ursprungligen ett Tyskt silfvermynt, som
preglades i Joachimsthal i Böhmen under namn af
Joachimsthaler, och för korthetens skull här
stundom benämndes daler. Den var det första till
vigten bestämda myntet och vägde 2 uns, samt
svarade emot 4 mark eller 32 öre, men undergick
under olika tider mångfaldiga förändringar, i
afseende på dess gångbara värde. Benämningen daler
tillades äfven hurudana fyra mark som helst, dock
så, att vigtdalerna kallades slagen daler, till
skillnad från fyra andra mark, hvilka benämndes en
daler örtig. I början var väl ingen skillnad
emellan daler i kopparmynt och daler i silfver; men
genom kongl. brefven af d. 26 Aug. samt 4 och 11
Dec. 1633 stadgades, bland annat, att kopparmynt
skulle gälla hälften mot silfvermyntet, således 2
dal. k. m. vara lika med 1 dal. silfv.mt. År 1643
nedsattes åter kopparmyntet, så att 2 1/2 dal. k. m.
räknades för 1 dal. s. m., och genom kongl.
plakatet af d. 27 Okt. 1666 stadgades det
sedermera bibehållna förhållandet mellan dessa begge
myntsorter så, att på 1 dal. s. m. räknades 3 dal. k. m.
Båda dessa räknesätt bibehållas ännu bland
allmogen inom vissa provinser, så t. ex. föras i
Småland allmogens alla enskilda räkenskaper, såsom
auktionslängder, arfskiften, m. m., i daler och öre,
och beräknas 1 daler s. m. för 8 sk. och 1 daler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:00 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skl/1/0291.html
