Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspong ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Finveden.
Fiskar.
501
Leyonmark i fyra led. — S:t Britas kapell, sora
stått nära gården, på den stora stenhögen,
förstördes af vådeld redan i Erik Johansson Wases
tid. På säteriets ägor finnas några ättebackar.
En runsten hittades år 1722. En fjerdedels mil
från gården skall den ryktbara Salmunge-stenen
blifvit påträffad, hvilken, enligt lagman
Appel-blads anmärkning, är upprest endast öfver en
behållen bonde.
Finveden utgjordes fordom af häraderna
West-bo, Sunnerbo och Östbo i Småland. Huruvida
namnet får härledas från Finnar, hvilka skulle
hafva varit bosatte härstädes i uräldsta tider, är
mycket tvifvel underkastadt.
Fiiivedus, biskop i Strengnäs, der han förut
varit kanik, från år 1269 till sin död 1274. Han
bar, tillika med andra biskopar, år 1271
underskrifva beslutet om Upsala erkebiskopssätes
flyttning från Gamla Upsala till Östra Aros.
Finvid Finvidsson nämnes bland andra "Svenar
af vapen", hvilka år 1371 förklarades vara de
ende erkände regerande riksråd, från hvilken
hedersplats utländningar borde uteslutas.
Firma kallas den namnteckning, ett handelshus
eller näringsidkare antagit, och som icke alltid
innehåller hufvudmannens eller delägarnes namn,
ntan stundom belt andra. Då nemligen en
köpman, genom dödsfall eller nedläggande af rörelsen,
lemnar affärerna i andra bänder, plägar
bandels-husels gamla namn bibehållas, äfven då helt nya
personer leda dess angelägenheter. I fall de
personer, som verkligen utgöra bolaget, icke äro med
sina namn synliga i firman, åligger det firmans
innehafvare, att hos domstolen i orten uppgifva
sina rätta namn; och skall äfven hvarje förändring
af sjelfva firman, eller dess personer, offentligen
tillkännagifvas.
Flrnarverkf Så benämnes i de gamla
landskapslagarne allt slags groft brott (Firn eller Firin
betyder brott). Dit hörde serskildt stöld, all slags
blodskam, försåtligt mord, m. m.
Fischerström, Johan. Denne mans första
lefnadsomständigheter äro ej kända; man vet blott,
alt han studerat i Lund, och i sina yngre år
egnade sig åt vitterheten, samt var en bland
stiftarena af sällskapet Utile Dulci. I senare år
använde han likväl sin tid och sin verksamhet
hufvudsakligast på ekonomien och har i denna
vetenskap utgifvit flera värderade skrifter, isynnerhet
en Ekonomisk Diktionàr, hvilken likväl afstannade
med fjerde delen, en Beskrifning om Målaren,
m. fl. Ledamot af vetenskaps-akademien och
patriotiska sällskapets ekonomi-intendent, afled ban
i Stockholm d. 28 Nov. 1776, troligen 63 år
gammal. Bland hans öfriga skrifter anmärkas:
Berättelse om äkta perlors anseende och bruk,
Fruntim-mers-pnrlföljen, Underrättelse om sockerkokning, m.
m. Föga mindre bekant än genom sina skrifter,
har han blifvit genom den kärlek fru Nordenflycht
fattade till honom, och hvilken fick ett så tragiskt
slnt. (Se vidare: Fru Nordenflycht).
Fiska I var herres rike, en pantlek med sång,
bekant inom Södermanland, Westergöthland, Smi-
land och på Öland. De lekande hålla, med
handen, en duk eller näsduk, hvarvid förstyråren
for leken far med fingret omkring på duken, och
upprepar orden: "Fiska i vår herres rike, För de
fattige, som för de rike! När jag säger håll, skall
ni släppa, Och när jag säger stäpp, skall ni hålla!"
Derefter ropar han hastigt: "SläppT eller "Håll."
Deltagarne i leken göra vanligtvis så som han
säger, och glömma den motsatta betydelsen af
hans befallning, hvarföre de måste gifva pant.
Fiskal. Namnet härleder sig af Latinska ordet
fiscus, hvilket betyder de offentliga inkomsterna i
en stat. Fiskal skulle således utmärka
uppsynings-mannen öfver dem Numera har betydelsen
fullkomligen förändrat sig och titeln betecknar den
embetsmän, som ä statens vägnar åklagar
begångna fel och lagbrott. Städerne hafva sina fiskaler,
och landet serskildta för hvarje län, hvarförutan
kollegierna och hofrätterna äga sina så väl
fiska-ler , som advokat-fiskaler. Dessa senare tillhöra
embetsverken, och deras befattningar bero på det
kollegii verksamhet, hvilket de tillhöra; men de
allmänna fiskalerne hafva i konungens justitie-kansler
sin förman. Denne är allmänna åklagaremagtens
öfverhufvud och sjelf ett slags konungens öfverste
fiskal. På honom beror deras af- och tillsättande.
Fiskar äro ryggradsdjur, med rödt men kallt blod,
sakna lungor och andas genom egna bakom
hufvudet belägna redskap, hvilka få namn af gälar.
Deras benbyggnad skiljer sig från de högre
organiserade djurens derigenom, att den sällan består
af något fastare ben-ämne, utan vanligen blott af
brosk; de yttre lemmarne utgöras af fenor,
sammansatta af smala benstrålar, betäckfa och
förenade medelst en simhud. Fortplantningen sker
medelst ägg, kallade rom, som befruktas, sedan
de af honan blifvit frånskiljda, genom
öfvergjut-ning med bannens sädesvätska, hvilken far namn af
mjölke. Fruktsamheten är i allmänhet ganska stor,
så att en enda individ ofta kan lägga många
tu-sende ägg, hvaraf dock vanligen endast en mindre
del utkläckes och en ännu mindre utvecklas till
fullväxta djur, emedan så väl rommen, som ynglet
äro utsatta för otaliga fiender och andra orsaker
till förstöring. Fiskarne lefva utan undantag i
vattnet, och kunna i allmänhet ej lefva i luften,
dels emedan de sakna den starka tryckning, som
vattnet utöfvar på dem, dels emedan deras
inandning af luft försiggår fullständigt endast på det sätt,
alt de medelst gälarne likasom utpressa eller
genomsila den i vattnet innehållna luften, hvaraf de
således endast behöfva smärre qvantiteter och lida
genom ett öfverflöd deraf. På grund af
benbyggnadens olika beskaffenhet indelas fiskarne uti
tvenne flockar, nemligen: Ben fiskar, hos hvilka
benstommen utgöres af ben eller fibröst brosk, och
munnen sitter i hufvudets spets, samt Broskfiskar,
hvilkas skelett utgöres af ej fibröst brosk, och
som sakna refben, samt hafva munnen sittande
under hufvudet. Första flocken underafdelas åter i
fyra ordningar, nemligen: taggfeniga, mjukfeniga,
tofsgälade och slelkäftade; andra flocken deremot
uti tre ordningar, nemligen: lösgalade, tvärmunta
64
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
