Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspong ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
532
Folk vagn.
Forrnmloa.
dre fullständiga tryckta samlingar af folksägner;
men bos oss saknas ännu en sådan.
Folkvagn (mylbol.). Den sköna och hulda
gudinnan Frejas boning. Den var, på alla sidor,
omgifven af sköna trädgårdar, samt innehöll, bland
annat, salen Sessrymner, hvarest de saliga, som
fingo inträda derstädes, summo i ett haf af fröjd
och njutning.
Folkvider, är den förste lagman i Wermland,
som uttryckligen nämnes i offentliga handlingar,
och lefde omkring 1180. Han måste hafva varit
af hög börd, emedan han vann en prinsessa till
gemål. Denna var Norske konungen Sigurd
Haraldssons dotter, Cecilia, hvilkens broder, Sverre,
på sin systers förböner, erhöll af Folkvider godt
och kraftigt bistånd att intaga Norska riket.
Genom henne blef Folkvider stamfader för en både i
Sverige och Norrige vidt berömd slägt, under
namn af Läma, från hvilken äfven Wasa-ätten
härstammar.
Folkvisor. Med detta icke särdeles gamla, men
rätt lämpliga namn betecknar man i värt land den
skaldekonst, som uppstått bland folket, vare sig
äldre eller nyare. Blott folkleken är härifrån
undantagen. Svenska folkvisan är väl i grunden
densamma, som den Norska, Danska, Skottska,
Engelska, Færöiska och Isländska; men har dock
flere märkliga egenheter, grundade dels i den
Svenska naturens skiljaktighet från de nämnda
ländernas, dels ock kanske förnämligast i folklynnet.
De äldsta folkqväden hos oss torde leda sin
upprinnelse från hednatiden (såsom visan om
hamniar-bemlningen), ehuru de under årens följd undergått
flerfaldiga förändringar. Det största antalet
uppstod likväl under medeltiden. Äfven nyare tider
hafva diktat sina visor, hvilka dock äro i flere
omständigheter mycket skiljaktiga från de nämnda.
Follingbo, en socken med Akebäck, belägen i
Dcde ting och Gottlands norra fögderi och Wisby
stifts norra kontrakt, J mil S. O. från Wisby.
Kyrkan, byggd af sten, är af obekant ålder och
har ett vackert Göthiskt chorfönster med figurer
inbrände i glaset. I socknen finnes en
vexelunder-visnings-skola. Här märkes egendomen Rosendal
(hvarom se detta ord). Socknen hör till 3 kl.
konsist, pastorater. Den beslår af 16 £ mtl. med
485 invånare på en areal af 7,174 tunnl., af
hvilka endast 10 äro sjöar och kärr. Adr. Wisby.
Follnüs, en sätesgård i Sorunda socken uti
Stockholms län af Södermanland, mil från
Stockholm. Dess urgamla namn lär hafva varit
Folkunganäs. Ibland de vid gården förvarade
handlingar finnes en äldre uppgift på ägare, ifrån
fursten Folko år 1122 till dess gården kom till
slägten Bååt. Den tillföll sedan kronan såsom
dana-arf och lemnades år 1706 till friherrskap åt
general-major Hummerhjelm; ägdes 1738 af
ryttmästaren D. Hildebrand och dess fru Agneta
Schön-ström, de der stiftade fidei-kommisset, hvilket i
sådan egenskap först innehades af dottersonen, frih.
K. Henr. Bonde, efter hvars död det tillföll
systern, friherrinnan Ch. Bonde, gift med nuvarande
ägaren grefve C. H. Anckarsvärd. Åbyggnaden,
af sten, är uppförd efler 1738. Hela
fidei-kommisset består för det närvarande af 3 mtl. säteri
med 6 mtl. rå och rör tillika med 11 ‡ mtl.
underlydande af åtskilliga naturer, jemte frälseräntan
af 6 mtl. Här är kakelugnsmakeri och
slenkärls-fabrik, i stället för det fordna tegelbruket.
Forbes. Denna slägt är, likt många andra,
inkommen till Sverige från Skottland, der den
redan varit känd i konung Robert ßruces tid år
1417. En ädling, hvilken då ibjälslagit en
ovanligt stor björn och derföre blef kallad Forthe
Beasl, antog denna äretitel såsom slägtnamn,
hvilket sedermera förkortades till Forbes. Under Carl
IX:s tid inkom till Sverige Henrik
Alexandersson Forbes till Tbainston, såsom kapiten
för ett kompani Skottar, och stupade år 1605 i
slaget vid Kirkbolm. Hans son erhöll Svenskt
adelskap. En ättling af samma slägt, hvilken
leder sitt ursprung från Wilhelm Forbes de
Kodem eller pä Skottska: Of that ilk, flyttade
frän Skottland till Tyskland, derifrån till Sverige,
och af denna föddes, pä gården Arnäs, d. 15 Jan.
1598, Arvid Forbes, hvilken gick i krigstjenst,
befordrades slutligen till general af infanteriet,
inkallades i rådet år 1653, och dog i Stettin den
29 Maj 1665, utan manliga arfvingar, så att det
friherreskap, hvari han blifvit upphöjd, utgick
med honom.
Forbesius, Johannes. Konung Carl IX hade
allt intill år 1608 fortfarit uti siua Kalvinistiska
tänkesätt; men samma är, uti November månad,
bidrog en disputationsakt icke litet att hos honom
väcka större förtroende till Lutherska
trosbekännelsen och dess ceremonier. Anledningen bärtill
var alt en Skotte, nämnde Forbesius, som var en
ifrig Kalvinist, blifvit inkallad af dem, hvilka
om-gåfvo konungen, och vågade sig till sjelfva
thronen med sina villosatser. Carl sände honom till
Upsala, att der försvara sig offentligen, i närvaro
af några riksens råd. Men denna täflan aflopp ej
bättre, än att Forbesii villfarelser sattes i ljuset,
och konungen fick öppna ögon, ansåg bans
orimliga läropunkter med missnöje, och fann, att
sådana påfund voro utsedde för att väcka split och
buller i riket.
Forbuth kallades fordom kyrkans mindre bann,
dä någon stängdes ifrån nattvarden, hvarom
sockne-presten ägde besluta i kraft af det honom tillagd*
jus clavium. Framhärdade någon öfver ett år, att
ej genom bikt inför prest lösgöra sig ifrån
bann-straffet, sades han. insordescere. Han ådrog sig
misstanke för kätteri, emedan han ej tycktes
hafva rätt tro om vigten af kyrkans censur; han
anklagades såsom kättare, samt lemnades såsom
sådan i verldsliga magtens våld. Denna art af
bannlysning förekommer öfver allt i våra
landskapslagar; men den fick likväl icke äga rum utan
biskopens bref och lof, hvilket dock i senare
kyrko-balkarne synes vara ändradt och prestens jus
clavium bekräftadt.
Forcundos eller Forkvldus, biskop i Wexjö,
der han afled år 1260. Man vet för öfrigt
ingenting annat om honom, än att han förut varit munk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
