Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspong ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Forcdlier,
Vomtaher.
533
samt att han àr 1257 d. 12 Okt., jemte öfrige
biskopar, underskrifvit en försäkran om 40 dagars
aflat för dem, som "något ville förskjuta till
Upsala Domkyrkios uprettelse, efter then henne
öfver-gångna branden."
Foredlier, foredliismæn. Denna benämning
förekommer i de gamla landskapslagarne i sådana
fall, der svaranden synes, ulan invändning af
faktiska omständigheter, blott med dulsed hafva friat
sig från käromålets följder, ehuru dock ej som
regel utan undantag, ty fall anföras uttryckligen,
der han ägde "dylia med tolf månne edhe
vitne-lösom." Landskapslagarne, med undantag af
Uplandslagen, innehålla mångfaldiga bevis härpå.
Antalet af dessa vittnen var sålunda bestämdt, att
enligt regeln två vittnen hörde till hvar tolft, och
efter Sudermanna- och Westmanna-lagarne tre för
halfannan och sex för tre tolfter. Då nu dulsed
skulle gås, borde dessa vittnen först aflägga en
serskild ed, hvilken hette Foredher, och de sjelfva
i följd deraf Foredhismcen; men efter aflagd ed
förenade de sig med edgärdsmännen och svuro
derpå åter jemte dem. Westgöthalagen lemnar
häröfver de flesta upplysningar. Det är utredt, att.
vittnena likaså uti vittnesmåls-processen, efter
förut afgifvet serskildt vittnesbörd, åter deltogo i
tolfter-eden, der denna ägde rum, och forcdh
hörde, i följd deraf, så väl till vittnesmåls- som
duls-måls-processen.
Verelius, M., general-auditör och
revisions-sekreterare, från 1815 till 1821, en skicklig, ung
embetsmän, genom sina egenskaper och sitt
älskvärda umgängessätt efter allt utseende bestämd till en
lysande bana, hvilken han likväl sjelf för sig
tillstängde, genom ett lättsinnigt lefnadssätt och
obetänksamma utgifter öfver sina tillgångar. 1
be-hofvets stund hade han en gång tillgripit något
af den kassa han hade om bänder, till följd af
den förvaltning konung Carl Johan uppdragit åt
honom af sina enskildta angelägenheter. Då
denna brist yppades, uppblossade konungens vrede,
ban förviste honom ur sin åsyn, behandlade
honom strängt i fleras närvaro, och hotade att låta
i tidningarna införa hans skiljande från sin
befattning, jemte anledningen dertill. Förtviflad
häröfver begaf sig Forelius ut till trakten af ßällsta
bro, icke långt från Stockholm, och försökte der
med en rakknif afhända sig lifvet-, men ehuru
försöket tre gånger förnyades, lyckades det likväl
icke. lian fanns simmande i sitt blod, fördes till
lazarettet, återställdes till helsan, försågs af
några vänner med respenningar, for till Södra
Amerika, tog der krigstjenst och befordrades till
ryttmästare; men delaktig i en sammansvärjning,
dömdes han af en ståndrätt, jemte flera andra, till
döden, fastbands vid ett träd och ihjälsköts. Detta
skedde i början af 1830-talet, och en resande
Svensk var vittne till afrättningen.
Vorell, beckrö, stenöring, stenbit (Salmo fario),
en mjukfenig fisk af laxslägtet, 6—8 tum lång;
ofvan mörkgrön med svarta fläckar, på sidorna
gröngul och guldskimrande med röda fläckar.
Förekommer i floder och bäckar, isynnerhet steniga,
med kallt och strömmande vatten, från Skåne
ända upp uti de nordligaste landskaperne, likväl ej i
fjälltrakterna. Köttet är läckert och värderas högt.
Forkett. De så kallade "muskötterne", hvilka på
slutet af 1500-talet inkommo och begagnades i
Sverige, voro dels dubbla, dels enkla. De dubbla
voro mycket tunga, derföre nyttjades en gaffel
kallad furkelt, på hvilken, nedsatt i marken,
muskötten stöddes vid skjutningen. Denna forkett
hade långa jernskenor ned pä skaftet, hvilket
gjordes af askträd, med en lång och hvass udd i ändan.
Forklirla, annex till Listerby, beläget i
Medelstads härad af Blekinge län, 1 J mil V.S.V. från
Carlskrona, vid hafvet. Omkring år 1300
kallades socknen Förchorle, hvilket synes af kartan vid
konung Waldemars jordebok. Ilär märkes Tromtö,
1 mtl. säteri. Socknen består af 23 £ mtl. och
bar 1,125 invånare på en areal af 7,545 tunnl.,
af hvilka 60 äro sjöar och kärr. Adr. Ronneby.
Fornander, Anders ]Viklas, en mycket
anlitad läkare i Stockholm, der han afled 1794, i sitt
80:de år, var en bland Linnés mest utmärkte
lärjungar och fick af honom uppdrag, att beskrifva
och utröna örten Phellandrii aqvatici art. Linné
tillskref honom äfven upptäckten af Curculionis
Phellandrii hushållning.
Forne) Fornhorg. Se: Förning.
Fornelius, Lars, poes. professor i Upsala och
kyrkoherde i Gamla Upsala, den förste professor
vid nämnda lärosäte, som innehaft något prebende,
född i Fornåsa socken i Östergöthland af
bondeföräldrar år’1606 och död år 1673, var en
något besynnerlig, men glad och rättskaffens, man,
och utmärkt Latinsk poet. Han bar, utom annat,
skrifvit tvenne hjeltedikten" den ena öfver Gustaf
I, den andra öfver Gustaf II Adolf, hvilken konung
han följt under dess sista års fälttåg i Tyskland.
Om det sistnämnda poemet yttrade doktor Wallius,
att det kunde jemföras med Virgilius.
Fornhjorter, stamfader för den anti-Odinska
drottslägten, hvilken herrskat här i norden, men
hvars historia så sammanfaller med sagan, att det
är omöjligt urskilja hvad som tillhör den ena
eller andra. Enligt Fundin Noregur skall han hafva
regerat öfver Jotaland, Finland eller Quenland, och
har lefvat ungefär 360 år före Kristi födelse. Hans
regering omtalas eljest såsom fridsam, och hans
söner skola hafva varit Hlär, Kare och Loge.
Fornlemningar. Härmed betecknas egentligen
hvad man äfven kallar minnesmarken, eller ute å
marken befintliga gamla stensättningar, ättehögar,
runstenar, ruiner efter byggnader, m. m.
Fornminnen. Under denna benämning
sammanfatta nyare forskare alla slags lemningar från
förflutna tider, så vidt de höra till antiqviteter. Till
fornminnen höra således så väl äldre muntliga och
skriftliga öfverlemningar af alla slag, som hvad
man egentligen menar med fornlemningar samt
fornsaker.
Fornsaker. Till fornsaker höra alla lösa
lemningar af sten, metall, ben, m. m., hvilka finnas
i de gamles grafvar eller annorstädes, och vanli-
68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
