Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gadd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
606
Galen.
Galldrar.
dens ägor till Idefjorden, oti Tràiigstrandsviken.
Vägens längd tillsammanlagd utgör nära 2 ^ mil,
och man ser der ännu lemningar efter kafvelbroar
och risbäddar. Den första transporten, som
leddes, i konungens närvaro, af
general-qvartermästa-reu von Dablheim, bestod af 2 galerer, 7 större
båtar och 1 slup; men sedan fortskaffades flere
fartyg, jemte belägrings-artilleriet, samma väg, och
i Augusti månad flöt en betydlig Svensk
galerflot-ta på Idefjorden. Den största af galererne,
Luren, kunde ej framforslas på samma väg, som de
öfriga, - utan måste föras en annan. Den 7 Juli
steg den första galeren i konungens, hertigens af
Holstein samt bela general-stabens närvaro i
vattnet, under soldaternes böga fröjdeskri; men
hurraropen tystnade, då fienden med 14 fartyg lade sig
framför Trångstrand, och med sin kanoneld
hotade att omintetgöra frukten af den otroliga mödan.
Men konung Carl var med, och derföre ledo
Danskarne betydlig afbräck, med ringa förlust på vår
sida. Några dagar derefter förnyade de försöket;
men elden från Svenska vid Hällsmörk uppkastade
batterier, samt våra båtsmäns djerfhet tvingade
dem, att, efter ett par timmars kamp, söka skydd
under Fredrikshalls kanoner. En sten vid
Galej-mvrorna bär namn af Dödmansslenen, till minne af
en, som vid ofvannämnde tillfälle omkom derstädes,
och hvilkens ande vidskepelsen ännu tycker sig höra
vid midnattstid klaga öfver sin ofärd.
(■alen, Heurik von, härmästare i Lifland,
begärde Sveriges bistånd emot Kyssarne vid deras
befarade infall.
Galenskap har i vår gällande lag blifvit föremål
för bestämningar, syftande dels att skydda
samhället emot följderna af den vanvettiges handlingar,
dels att försäkra honom om nödig vård, medan
saknaden af förnuft gör honom oskicklig att
vårda sig sjelf. I förra fallet är föreskrifvet, att
den vansinnige bör sättas under klok mans
förmynderskap, hvarigenom en borgen sökes för den
olyckliges så väl bevakning som skötsel. Deraf
följer ock, att juridiska förbindelser ej kunna
ingås af en sådan person, och i sammanhang
dermed är äfven stadgadt, att böter för dråp,
begånget af vanvettig, drabba den eller de som det
ålegat att vårda den vansinnige. Dä således den
vansinniges handlingar icke anses tillräkneliga,
ligger stor vigt på alt utreda oin en för brott
anklagad person verkligen är vansinnig. Detta får
ej domstolen afgöra, ulan sundbets-kollegii
hörande. A andra sidan räknas stöld ifrån vansinnige
personer för nidingsstöld, och straffas med böter
till det stulna godsets fyradubbla belopp. Likaså
är lägcrsmål med afvita qvinna belagdt med 50
dalers bol er, och skyldigheten att uppfostra
barnet åligger mannen. Skulle deremot en gift
person förlora sitt förstånd, kan äktenskapet under
vissa förhållanden upplösas. Äktenskapsskillnad för
sådan orsak är tillåten under tvenne vilkor,
nemligen att galenskapen fortfarit oafbrutet i tre år
och ej lemnat hopp om förbättring, samt att den
friska makan ej på något sätt varit vållande till
den andres olycka. För denna omständighet bör
undersökas, hurudan makarnes sammanlefnad varit
fore galenskapens utbrott. (Se äfven: Dårhus.)
Galeot, ett större, rundgattadt fartyg, takladt
som galeas.
Galerer eller Galejor voro väl till namnet
länge kända; men konung Gustaf Wasa var den första,
som, vid pass år 1540, låtit bygga galejor på
Italienska sättet, genom byggmästare, som han med
stor kostnad lät komma från Venedig. Finnarne,
som alltid varit skicklige i skeppsbyggeri, lärde
sig snart konsten, och öfverträffade jemväl sina
mästare. De första galerer skola vara byggde i
Pedersöre socken af Österbotten. Konungen fann
dessa fartyg tjenligast mot de infall och ströfverier,
som Ryssar och Esther företogo med sina lådjor i
Finska skärgårdarne. Galererna voro eljest de sämsta
krigsfartyg, man kunde tänka sig. Försedda med två
master och ett ofantligt sprisegel, voro de tungrodda
och svåra alt manövrera, erfordrade ända till ISO
mans besättning, och förde likväl blott två, högst tre
kanoner i fören. De gjorde således ingen nytta,
svarande mot kostnaden, kunde ej förorsaka
fienden den skada, hvarföre de af hans skott voro
blottställda, och voro brukbara nästan endast till
transporterande af trupper; men äfven härtill
alldeles för dyra och oviga. De hafva derföre i
senare tider med skäl blifvit afskaffade. Sista
gången de begagnades, var år 1S13, då några sådana
öfverfördes till Pomern och en tid lågo utanför
Stralsund. Galerskjulen uppbyggdes på Djurgården
i Stockholm år 1752, på entreprenad af
borgmästaren Kjerrman, till ett antal af 30.
Galgekulla kallas en rund, djup håla uti ett
berg i Tunhems socken, ^ mil från Trollhättan.
Galin, Hakan, son till lagmannen i Wermland
Folkvider, en ansedd och mägtig inau, var nära
att är 120G blifva väld till konung i Norrige,
efter Håkau; men hvilket hindrades deraf, att han
ej var fodd Norrman, utan Svensk. I stället blef
Inge Bardson, hans halfbroder och konung Sverres
systerson, utvald till konung, hvaremot regeringen
uppdrogs åt Håkan Galin, hvilken derföre kallas
riksföreståndare, grefve eller jarl öfver Norrige,
lian gifte sig samma år med Christina, Erik den
heliges dotterdotter.
Gallas, Matthias, grefve, född Italienare, var
en af kejsarens befälhafvare under 30-åriga
kriget, och fick ett slags namn derigenom, att lian
råkade föra befälet i slaget vid Nördlingen; men
hvarest segern likväl icke fick tillskrifvas honom,
utan dels Piccolomini, dels ock isynnerhet hertig
Bernhards olidiga hetta. Gallas var sedan
beständigt olycklig, ehuru han tre serskildta gånger
saltes i spetsen för hären, och man sade om honom,
att ingen gafs skickligare att förstöra en bär än
han. Detta skedde mindre i öppna fältslag, än
genom okloka strategiska anordningar. Slutligen dog
han år 1644, i en ålder af 55 år.
Galldrar (mythol.). Trollsånger, pä hvilkas
kraftiga verkan icke allenast den nordiska
hedendomen, utan äfven medeltiden trodde’, ehuru under
olika namn. Medelst sådana Galldrar ansågs man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
