Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knippelskär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
408
HoL
KolbUek.
ämnen, särdeles med väte, sådant det vanligen
finnes i växterne, såsom ved, eller föga förändradt, i
form af torf, vidare genom natorens egen åtgärd
be-tydligen förändradt och befriadt från en del af växtens
öfriga beståndsdelar, uti brunkol och stenkol, samt
slutligen genom konstens åtgärd så nära som
möjligt befriadt från förstörbara ämnen medelst den
operation som får namn af kolning, i form af
vanligt trädkol. Hos oss, som nära på sakna all
tillgång på andra brännmaterialier än ved och deraf
beredda kol, utgöra dessa en för vår industri,
mera än i de Qesta andra länder, vigtig
nödvändighetsartikel, så mycket mera, som den ena af
våra hufvudnäringar, bergsbruket, helt och hållet
är beroende derpå och anses erfordra minst 20
miljoner tunnor kol, motsvarande omkring 2 milj. famnar
ved. Det är således af icke ringa vigt, att detta för
oss så oumbärliga ämne må kunna med minsta
kostnad och svårighet frambringas, så mycket mera som
genom fordna tiders, och ännu i betydlig mån
fortfarande, likgiltighet och okunnighet för och om de
bästa sätten till deras frambringande, d. v. s. om de
ändamålsenligaste kolningsmetboder, oerhörda
qvantiteter årligen vid sjelfva tillverkningen förstöras,
samt i förening med den för öfrigt i allmänhet
ganska släta skogshushållningen, i hög grad hotar
med en bristande tillgång derpå. På det sätt som
kolningen också i allmänhet skötes, äro dessa
förluster icke att undra på, och buru betydliga de
måste vara, inses lätt deraf, att af samma mängd
ved, kolad i samma slags milor, kan kolqvantiteten
differera ej mindre än 30 proc. i volumen, så att
då en väl skött mila lemnar ända till 120 proc. af
kol vedens volum lösa kol, svarande mot 33 proc.
fasta, kan detta utbyte genom dålig skötsel eller
särdeles missgynnande omständigheter, hvilka bero
på sjelfva kolningsmethoden, nedgå ända till blott
90 proc., samt således ej mindre än 30 proc. af
kolen gå förlorade vid tillverkningen, hvilket på
det ofvan antagna totalbeloppet utgör för hela
riket ej mindre än 6 miljoner tunnor årligen. Det
torde ock, i följd häraf, snart nog blifva nödigt,
att äfven här söka införa mera ändamålsenliga
kolningsmetboder, och isynnerhet att låta dem
utföras af dervid fullkomligt vanda personer, eller
verkliga kolare, och bland de inelhoder, hvilka
synas förtjena en allmännare uppmärksamhet,
intager troligen den i Belgien och vissa delar i
Frankrike begagnade så kallade
rödkolmngs-melho-den främsta rummet, emedan dervid en högst
betydlig del af vedens brännbara eller
värme-ut-vecklande beståndsdelar, hvilka annars äfven vid
den bäst utförda kolning efter vanliga methoden,
svartkolning, går förlorad, här bibehålles, samt,
genom sjelfva milans ändamålsenliga, men likväl
ganska enkla, konstruktion tillfälliga förluster
nästan alldeles förebyggas. Likväl torde, såsom vid
införandel af allt annat nytt och nyttigt, flere
svårigheter i hörjan möta, dels för inöfning af
kolare, hvilka mera uteslutande än vanligt måste egna
sig åt detta arbete för att blifva skicklige deruti,
dels i anseende till produktens, de s. k. rödkoleos,
olika förhållande mot de vanliga vid metallurgiska
operationer, hvarigenom äfven vid dessa
förhållanden vanda arbetare äro af nöden, för att erhålla
goda resultater. Äfven oti ett annat afseende
utgör kolet ett ganska vigtigt ämne, nemligen
genom sin förmåga att förstöra och borttaga
färgande och luktande ämnen uti upplösningar,
hvarföre det isynnerhet begagnas till rening af
brännvin, d. v. s. bortskaffande af dess finkelolja,
äfvensom vid socker-raffinering, för att göra sockret
i högsta grad hvitt. Till detta senare ändamål
aD-vändes dock uteslutande benkol eller s. k.
ben-svärta, hvilket utgör djurkol, blandadt med
fosforsyrad kalk eller benjord, och erhållet genom
bränning af däggdjurs ben uti tjenliga apparater-,
men hvaruti kolet ensamt utgör det verksamma
ämnet.
Iiol (Carl), son till Asinund Eschefida, var på
900-talet en mägtig viking i Småland, hvars
fartyg lågo vid Liodhus och oroade mycket de
sjöfarande, äfvensom de närmaste Norska landskapen.
Hakon Jarl, hvilken då herrskade i Norrige, ville
bärnina detta ofog, och afsände fem fartyg för
detta ändamål. Dessa träffade Kol vid
Helsingborg. Han var lika stark som fienden och
tvekade således icke alt angripa honom, var redan
segrare och bade äntrat Norrmännens skepp, dä
svärdet af en kastad sten slogs honom ur banden
och han nedgjordes af mängden.
Hu|, en son till Blotsven, men äfven kallad Krlk
.trsRII eller Koriirik, för den lyckliga årsväxt,
som inföll under hans regering. Efter sin faders
död blef ban konung öfver en del af Götha rike
och sjelf fader till Sverker I.
Kul, en son till konung Sverker I och hans andra
gemål Richissa, berättas hafva upprest sig emot
konung Knut; men stupat i ett slag mot honom.
Denna uppresning är likväl förblandad med
Buris-lefs, och slaget vid Bjelbo. (Se: Burislef.)
Kol, biskop. Se: Colo.
Köla, en liten sjöstad vid Hvita hafvet, i
höfdin-gedömet Archangel, 96 mil N. om Petersburg.
Ända hit lät konung Gustaf I, genom
birkekarlar-ne, upptaga skatt af landets invånare.
KolbjUru f.axt eller (»äst, var anförare för eu
Norsk styrka af 3,000 man, hvilken, under Carl
VIII:s regering, ville undsätta Lödese; men blef
slagen af Thord Bonde och tillfångatagen med dem
af sitt folk, som icke stupade.
Kolbränua. Enligt Dalin skulle detta varit ett
smädenamn på Anund Jakob, för den strängbet,
hvarmed ban undersökte och bestraffade mordbrand,
något på hans tid ganska vanligt, och hvilket
försonades med 40 marks böter. Enligt andra skall
detta namn blifvit tillagdt konung Inge den äldre,
för det ban förstörde Upsala tempel.
Kol bäck, en socken, belägen i Snäfringe härad
af Westmanlands län, Munktorps kontrakt af
Westerås stift, 2 mil V.S.V. från Westerås, 1 * mil
från Köping. Biskop Colo eller Kol, som öfver
sitt förräderi mot Folkungarne fått samvetsqval
skall derföre hafva uppbygdt kyrkan. Efter
honom skall äfven socknen fått sitt namn (se: Colo
och Herrevadsbro). Kyrkan, belägen vid vägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
