Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knippelskär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rol bUck.
Kollegium.
409
från Westerås till Köping, är en vacker stenbygg-
ning. Här i cboret är den för sina politiska
skrifter, predikningar och långvariga fängelse,
bekanta prosten i Mora Jakob Boethius (se detta ord)
begrafven. Han dog härstädes 1718 på
Vester-qvarn, hvilken egendom han erhållit med sin hustru.
I socknen märkes: Strömsholms kungsgård,
Herrevadsbro och Trdng[ort, stångjernsbruk (hvarom se
dessa ord). Socknen hör till 2 k), reg. och
presterskapet härstädes håller gudstjenst i
Strömsholms slottskyrka hvar tredje söndag. Socknen
innefattar 501 mtl. och bar 1,578 invånare. Af
dess areal 8,979 tunnl. äro 60 sjöar och kärr.
Adr. Strömsholm.
KolbUck eller HBuiiSa, en ström i Westman
-land, som uppkommer från sjön Wessman,
Norr-och Söder-Barken, samt flera tillflytande
vattendrag, och faller vid Strömsholm i Mälaren.
Kolblicks bro. Här skall den händelse hafva
ägt rum med de upproriske Folkungarne, då de, på
biskop Kols (se: Colo) inrådan, läto förmå sig att,
utan gislan och säkerhet, lemna sig i Birger Jarls
våld. Under Carl Vlll:s regering möttes bär Nils
Sture, i spetsen för Dalkarlarne, och Erik Nilsson
Oxenstjerna, hvilken med en trupp Nerkingar
an-ryckte till sin frändes, erkebiskop Jöns
Bengtssons undsättning. Man skärmytslade ett par dagar,
tills en förlikning träffades emellan dem, på det
vilkor, att Nils Sture skulle erhålla Westerås slott
och Erik Nilsson återvända till Örebro.
Koleraflug», stöf-lus (Psocus fatidicus), en insekt
af sländornas ordning och stöfslände-slägtet, af ^
till 1 linjes längd, gulgrå med mörka ögon.
Lefver helst på unkna fuktiga ställen i gamla
böcker, äfvensom uti berbarier och insektsamlingar;
men utrotas ur dessa genom flitigt begagnande,
luftvexling och torkning i solen. Hon framkommer
stundom i oräknelig mängd, när efter fuktighet
hastig och häftig värme inträffar, och var af denna
orsak särdeles allmän 1834 då koleran rasade
härstädes, så att de vingade honorna på åtskilliga
ställen visade sig skocktals, och detta gaf
anledning till benämningen kolerafluga.
Koleran. Denna härjande sjukdom, hvilken år
1834 hemsökte Sverige, utbröt först i Augusti
månad och medlog på den korta tiden af omkring 2
månader icke mindre än 12,637 personer. Största
dödligbeten ägde rum i Götheborgs län, der 2,526
personer dogo pä landsbygden, 1,709 i staden
Götheborg och 260 i Uddevalla, eller tillsammans
4,495 personer. I Stockholm dogo 3,665
personer, i Jönköping 636, i Wadstena 215, i
Carls-hamn 186, i Wenersborg 138, i Carlstad 110,
och i 24 af rikets öfriga städer, mer och mindre,
707 personer. I Elfsborgs län dogo 1,225
personer eller nära lika många som i 16 af de öfriga
länen, der sjukdomen, i mer och mindre mån,
härjade 1,260 personer.
Kole & eller Köla ar, Östgötba-dialekt,
betyder: dö.
Kolbantlelu bar hittills varit betydligt inskränkt
så inom som utom bergslag. Ingen bergsman har
haft rättighet att försälja någon kol-tillverkning
ntom hyttelaget eller förskingra den under
blåsningen i samma hytta, ntan var förpligtad, att
utbjuda kolen inom hyttelaget. Den som beträddes
att från bergsmansskogarne och
tackjernsblåsnin-garne bandia några kol, vare sig bruksägare eller
någon annan, for att desamma använda till
hammarverk, masugnar eller andra koltärande verk,
skulle första gången plikta 50 daler s. m. för
hvarje stig, andra gången dubbelt och tredje gängen
vara sina bruksprivilegier förlustig, m. m. Genom
kongl, förordningen af d. 27 April 1846 bar
likväl kolhandeln blifvit betydligt befriad från det
tvång hvaruti den hållits. Under iakttagande af
hvad författningarne stadga om byggnads- och
värmnings-skyldigbetens utgörande inom
byttela-gen, är det hemmansägare inom bergslag obetaget,
att kol från egna, till blåsning i bytta indelta,
skogar inom eller utom bergslagen föryttra eller
för annat ändamål fritt använda, derest byttelaget,
efter bos byttefogden skriftligen gjordt bembud,
icke velat lösa till sig kolen emot det i orten
gångbara priset; likväl utan rubbning i de laga
aftal, som tilläfventyrs å serskildta ställen kunna
vara ingångna om skogstillgångarnes användande.
Utom bergslag bar hemmansägare numera frihet, att
från egna skogar försälja kol till hvem som helst,
utan hinder af de erbjudanden om kolbetjening från
dessa skogar, som vid undersökningar om
anläggning af jernverk eller tillökning i smiden blifvit
gjorda, så vidt de icke bekräftats genom lagligen
förbindande afhandlingar. Hembud om kol skall
göras skriftligen hos hyttefogden, med nppgift å
beloppet och utsättande af tid och ställe för
kolens aflemnande. Hyttefogden är skyldig, att
efter hembudets emottagande, genast sammankalla
byttelaget och meddela detsamma hembudet, samt
tillställa kolsäljaren skriftligt svar, om byttelaget
vill inlösa kolen mot gångbart pris; uraktlåtes
delta svar, är säljaren oförhindrad att afyttra
kolen till annan eller använda dem för annat ändamål.
Hytte-delägare, som utom hyttelaget föryttrar
eller använder kol, utan att vara berättigad dertill,
bar första gången förbrutit halfva, och hvarje gång
öfverträdelsen förnyas, bela värdet af det som
blifvit olofligt föryttradt eller användt.
Kolja (Gadus æglefinus), en mjukfenig broskfisk,
af 1—1 J fots längd, med 3 ryggfenor och 1
stjort-fena. På ryggen brunaktig, inunder hvit ined en
svart rand på hvar sida. Förekommer i Nordsjön
samt Kattegat och Öresund, isynnerhet på
sandbankar. Leker vintertiden samt lefver af blöldjur
och maskar. Köttet är mjukt och föga smakligt.
Holjeljorden, en vik af hafvet, emellan Oronst
och Bokenäs i Bohuslän.
Kollegium. Kollegierna utgöra, alltsedan konung
Gustaf II Adolfs tid, en vigtig länk i Sveriges
statsförvaltning. Deras inrättning ingick väsendtligt i
den plan denne konung bildat för Sveriges
rege-ringssätt. Det är derföre af vigt att uppfatta
kollegiernas bestämmelse, enligt Gustaf Adolfs
mening, så mycket mera som kollegierna först på
hans tid erhöllo en fast och bestämd tillvaro. De
hade småningom bildat sig under den föregående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
