Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskull ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
454
Krageholm.
Knimifagel.
intill den tiden blifvit bygdt i Sverige. Det var
bestyckadt med murbräckor och annat svårt skytte.
Krageholm, frälse-säteri, 9| mtl., beläget i
Söfvestads socken af Malmöhus län, med en
skatt-lagd vattenqvarn, har ganska stor och ansenlig
karaktersbyggnad med tvenne flyglar, tre
våningar hög, af grundmur. I vestra flygeln finnes en
kyrka med flere prydnader, invigd 1723 och kallad
S:t Pauls kyrka, hvarest gudstjenst ännu förrättas.
Borggården, så väl som ladugården, hvilken
likaledes är ganska stor och betydlig, samt byggd af
sten, äro omgifne af djupa grafvar, hvartill
beständigt flyter vatten frän den nära belägna
Krageholms-sjön, och öfver hvilka grundmurade
hvälfda gråstensbroar blifvit anlagde. Alla gårdens
ägor, som äro både goda och vidsträckta,
befinnas inhägnade med dubbel stengård. Höbolet
är ganska stort och gifvande, så att härstädes
hålles stuteri, holländeri och oxstallning. Fiske
finnes i tvenne smärre sjöar på ägorna, som hafva
betydliga skogar, hvilka alla tider varit
omsorgsfullt vårdade och fredade. Denna egendom,
tillhörig II. Ex. in. m. grefve Carl Piper, räknas bland
de större Skånska possessionerna och lemnar en
ganska betydlig afkastning. En skola för
Söfvestads sockens barn och ett hospital för de fattige
utgöra de för ägaren hedrande
välgörenhets-inrättningar, hvilka här finnas anlagda och underhållas på
dess bekostnad. Säteriets ägare har med
konsistorium alternativ patronaträtt till Söfvestads pastorat.
Xirahuert, Johan, var född i Erfurt och
kallades af barberare-åldermannen Fucbs till Stockholm,
att biträda honom såsom "Patient-Gesäll." År 1707
valdes han till ordförande af barberare-societeten,
hvars medlem han i 30 år varit; men hvilket
val, sällsamt nog, icke bekräftades af Carl XII,
utan praesidium fördes af arkiatern Urban Hjärne.
Krahnert dog år 1714.
Kraka. Se: Aslög.
Hraka är den Lappska benämningen på Lapparnes
s. k. silfverkragar. De äro gjorda af mörkt
kläde och likna till formen en stor gammalmodig
nattkappa, öppen framtill, och i hvilken man
träder in hufvudet. Pä denna krage finnes fastsydd
en stor mängd silfvergrannlåter af åtskilliga namn.
Somliga beslå i temligeu tjocka plåtar, dels
fyrkantiga, dels runda, med åtskilliga inskärningar,
hål eller figurer, andra åler äro klotrunda eller
äggformiga knappar af åtskillig storlek och
krus-ning. Det mesta af allt detta är förgyldt och
prydt med en myckenhet löfverk, d. ä. små platta
kors, ringar eller dylikt, fästade i yglor uti de
större pjeserne och skramla lindrigt. En viss
sy-metri råder i denna silfverkrage. Pjeserna äro
parvis fästade på ömse sidor, de klotformiga i
brädden, de platta längre in på kragen. En väl
utstyrd silfverkrage kostar betydligt, och betalas
ofta med ända till 15 à 20 rehnar. För ett par
större knappar till kragen betalas en rebnoxe,
stundom dertill ännu en mindre rehn.
Krakau. Under Carl Gustafs krig i Polen och
sedan han fördrifvit och skingrat Johan Casimirs
här, framryckte ban i Oktober 1655 till Krakau,
hvilket gaf sig ntan motstånd och hvarest ban
intågade endast 60 dagar efter det ban bröt in
öfver Polska gränsen. Denna Polens gamla
hufvudstad hade då, på 365 år, icke sett någon fiende
inom sina murar. Konungen inlade här en
besättning af 3,000 man, nnder befäl af general-majoren
Paul Würtz, född Tysk. Följande året 1656
belägrades staden af Polackarne tre serskildta
gånger; inen ulan framgång. Fjerde gängen
under Czarnecky, sedan Ragotzky slntat fred med
Polen, och en Österrikisk korps, under
Hatzfeld, kommit Polackarne till hjelp, voro de
lyckligare. Emedan stadens invånare voro
mångfaldigt talrikare än hela besättningen, hvilken
utgjorde endast 2,850 man, och fienden var ofantligt
öfverlägsen samt ingen undsättning var tänkbar,
ansåg Würtz rådligast att kapitulera och gjorde
det på högst fördelaktiga vilkor. Ilan uttågade
icke endast med flygande fanor, klingande spel och
brinnande luntor, medförande sina 16 kanoner och
390 trossvagnar, utan hade äfven vidtagit den
försigtighelen att fordra Ilatzfelds och Polske
konungens bekräftelse pä kapitulationen, samt att han
skulle till Oderströinmen beledsagas af 1,000
Österrikiska och 200 Polska ryttare, under en kejserlig
öfverstes befäl. Denna försigtighet var också
ganska nödvändig, ty i trots af de gjorda
förbehållen, ville den trolöse Czarnecky angripa
Svenskarne, hvilket Hatzfeld hindrade; men ban gjorde det
icke desto mindre sedan Österrikarne skiljt sig
från dem vid Landsberg. Han kom likväl för sent.
Wurtz bade nemligen redan passerat floden och
anlände lyckligt till Stettin.
Krake kallas en i flera af vestra landskaperna
bruklig inrättning till torkning af ärter och bönor.
Den utgöres af en i form af en takresning gjord
ställning af svagt afqvistade träd, eller s. k.
sla-gor, på hvilken nämnda sädesslag upphänges kort
efter dess aftagning på åkern, och qvarblifver en
längre tid. Någongång har denna ställning konisk
form. Den kallas ock krakemärr och ärtekyrka. —
Krake är annars ett i samma orter gängse öknamn
på personer, som duga till ingenting, äfvensom på
mycket långt och magert folk, och hvilket i sin
senare bemärkelse måtte vara mycket gammalt;
emedan del tillades den frejdade sagohjelten konung
Rolf Helgesson för bans långa och tunna ansigte.
Krakou, Mårten, blef år 1604 slottslofven och
sedan befalloingsman på Gullbergs slott, för hvars
tappra försvar han och hans fru blifvit så
namnkunniga. (Se: Gullberg.) Han förflyttades år 1612
till ståthållare på Waxholm, bvilket konung Christian
väl angrep; men utan verkan. Den käcke
mannens vidare öden äro obekanta.
Kräkumàl eller Krakas Sang, det qväde,
som Ragnar Lodbrok påstås hafva diktat i
ormgropen; men hvilket sannolikt är författadt af
någon på sin tid utmärkt skald. (Se: Ragnar
Lodbrok och Bjarkamàl.)
Kramfors, sågverk. Se: Gudmundrå socken.
KramsTogel kallas med ett gemensamt namn
alla mindre, matnyttiga foglar, såsom
sidensvansar, sparfvar, trastar, m. fl., hvilka dels fångas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
