Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskull ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hurassierer.
"Kurck.
Kurastderer kallades fordom en arf af rytteri.
Ordet är tvifvelsutan beslägtadt med kyriss,
kö-ritz, hvilket betecknade den bästa och tyngsta
Ärten af rustningar, som rytteriet brukade; Sådan
tung ryttarebeväpning var af gammalt förenad ined
adliga rusttjensten. Värjan och pistolerne
utgjorde kurassierernes, eller, såsom de kallas,
choris-ser-rv ttarnes anfallsvapen.
Kurator kallas stundom, med en Latinsk
benämning, den s. k. gode mannen i en konkurs. Gode
män eller kuratorer äro de af borgenärerne valde
förvaltame af den ännu outredda konkursmassan.
Sysslomän i konkursen kallas åter de förvaltare,
hvilka väljas sedan borgenärerne bevakat sina
fordringar, och då emottaga massan ur kuratoremes
hand. Dessa sistnämndes bestämmelse är således blott
att vårda konkursmassan under konkursens första
period innan fordringarne blifvit lagligen bevakade. De
väljas ock på förband, så snart konkursen blifvit
börjad, och tillsättas af de borgenärer, som
infunnit sig till det första sammanträde rätten utsatt,
genast efter cessions-ansökningens upptagande;
sysslomännen väljas deremot af alla, som bevakat
fordringar i massan. Valet af kuratorer sker
antingen inför domstolen eller af borgenärerne
sinsemellan; men anmäles då bos rätten, och de
valde öfvertaga genast all befattning med massans
ärender. Men om blott ett ringa antal af
borgenärerne, och sådane, som endast hafva mindre
för-dringar, infunnit sig, eller om boets förvaltning ej
kan anses säker i deras hand, då äger rätten ätt
utse en eller flere medhjelpare åt de af sådane
borgenärer valde gode män. Antalet af desse är
två, eller, i större konkurser, äfven flere; i små kan
massan äfven lemnas åt en enda, dock med
rättens bifall. Helst väljas till gode män de, hvilka
sjelfve äro borgenärer, odh bofaste män. Dem
tillhörer det nu alt bevaka alla massans rättigheter,
indrifva dess fordringar, vårda dess tillhörigheter,
försälja dithörande lösören, m. m., allt under
ansvar; men med rättighet till arfvode, sedan
redogörelse blifvit aflagd och gillad. 1 sin förvaltning
äro kuratorerne, utom af allmän lag och
författningar, äfven bundne af borgenärcrnes föreskrift,
så framt desse funnit skäl utfärda någon. Detta
är en rättighet för borgenärerne. Ansvarigheten
inträder icke blott vid redovisningen, utan när
som helst; de stå nemligen under en fortgående
uppsigt af borgenärerne, samt äro skyldige, att, vid
anfordran, lemna äfven enskildta borgenärer
upplysningar om boets förvaltning. För
uraktlåtenhet af denna pligt stadgar konknrslagen
vitesansvar, och, om detta föraktas, kunna kuratörerne
af rätten skiljas från sin befattning. Deras
redovisning afleninas till sysslomännen; när desse
emottaga boet, och äger äfven rum i det fall att
samma personer, som varit kuratorer, blifvit välde till
sysslomän. De redovisa dä särskildt fpr den
första förvaltningen. — Ordet kurator förekommer
äfven under en helt olika betydelse och inom en
annaD sfer. Det betecknar en befattning inom de
Svenska universiteternas disciplinära anordnande.
Kurator är i detta fall den af ungdomen sjelf fat-
Valde Vårdaren af dess angelägenheter. Hvar och
en af de studerande nationerne här Sin kuratcfr;
några hafva fleste, dock ej mera än tre. En har
då vanligen bihlrothcket, en annan den
gemensamma kassan under sin vård, och en tredje den
disciplinära myndfgheten. Kuratorerne äro de
sto-derandes ombud och talemän bos den akademiska
styrelsen, och till dem vänder sfg denna styrelse
med tillkännagifvanden och befallningar, som angå
de studerande. Inom hvarje nation är kurator
dess ordförande, verkställaren af dess beslut i
sina enskildta ärender, värdaren af nationens
tillbö-hörighcter och bar sig anförtrodd den närmaste
uppsigten öfver hvarje studerandes uppförande.
Ilan emottager de till Universitetet ankommande,
besörjer deras inskrifning, och den disciplinära
magt, som nationerna sjelfva innehafva, utöfvas till
en stor del af honom. I detta fall kunna dock
scrskildta vilkor vara bestämda af de serskild|a
nationerna. Väld af ungdomen äger kurator ingen
aunan magt, än den som nationens egna stadgar
gifvit bonom; till den akademiska styrelsen står
han i och för sin person i samma förhållande,
som hvarje akademisk medborgare. Sjelf är Ilan
alltid ledamot af den nation, som valt honom,
stundom student, stundom en yngre akademisk
tjensteman. Hans befattning räcker ett halft
eller ett helt är; men i vissa nationer kan samtna
person omväljas. Vanligen åtnjuter han en
ersätl-ning ur nationens gemensamma kassa för sitt
besvär.
Hiirbnia kallas på Lappska en larf, hvilken under
hela vintern uppehåller sig mellan skinnet och
hullet på rehnen, samt om våren kryper ut och blir
en broms. Det händer i följd häraf, att rebnlmden
är näslän oduglig om vären, i anseende till en
oräknelig mängd små runda hål, hvilka larfven
förorsakat, och som göra att den liknar nästan
el t såll. Sjelfva insekten kallas på Lappska
Slriu-tja eller Snnpok, hvilka dock lära utgöra tvenne
serskild|a arter.
Kurck. Denna ätt härstammar frän Småland, der en
vid namn Axel eller Ox/e lefde i medlet af
1300-talet, men hvilken hette Koreke eller Kurck, dch
ätten utgick med biskopen i Åbo, Arvid, hvilken
dog år 1522 (se här nedan). General-krigsöfverslen
för Finska krigsfolket, Axel Jliiimmi till Annula,
hvilken dog 1617, upptog försidet gamla
Knrck-namnet, efler sin moder, riksrådet och lagmannen
Knut Erikssons fru, Elin Clasdotter Kurck. En
annan gren af ätten kallade sig Svärd, hvilken
utgick år 1535.
Kurck, Arvid, hade varit kanik och sedan
dekanus vid Åbo domkapitel, då ban 1510 valdes
till dess biskop och dertill vigdes i Strengnäs d.
4 Okt. följande året. Bland hvad ban ulrältat för
stiftet nämnes, att ban år 1513 ombesörjde d#n
helige Hemmings kanonisation. Han var en af
Gustaf Wasas anhängare och bistod hans
höfvidsman, Nils Arfvidsson, med manskap och vapen till
Åbo stolts eröfring; men då han skulle fly undan
Severin Norrby, som med sin flotta angripit och
sköflat Åbo, och i sådan afsigt begifvit sig ripp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
