Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskull ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
492
Kurck.
Kurra gUmiiia.
till Nerpes, för alt derifrån fara till Stockholm,
öf-vcrfölls ban af en häftig storm, då farkosten
kantrade, och biskopen, jemte dekanus, mag. Conrad,
samt några vänner och slägtingar, hvilka åtföljt
bonom, funno sin graf i vågorna.
Kurck, Jiiii», son till ryttmästaren för
Uplaods-fanan Knut Jönsson Kurck, var född 1590, blef
1626 ståthållare på Åbo slott och i dess län,
följande året öfver Wiborgs, och 1631 president i Aho
hofrätt, hvilket embete ban dock ej tillträdde
förrän året derefter. Riksråd 1633 och 1641
lagman i Westergöthlands och Dals lagsaga. År 1651
upphöjdes han i friherrlig! stånd, med en stor del
af Lempelä socken till friherreskap, der ban i
Aimala bv uppbyggde en sätesgård för sin familj.
Dog 1652. Ilan anses för en af Finlands mest
utmärkte män, en verklig ädling, hvilken med ett
lysande lefnadssätt förenade kunskaper, kärlek till konst
och vetenskap, rättvisa och verksamhet. Ilan
ägde ett ansenligt bibliothek, särdeles i
fäderneslandets historia, var väl hemmastadd i Finska
språket och i lagfarenheten, hvarpå Åbo hofrätts
handlingar förvara (lera bevis, och bar sjelf författat
en Censura de Jure hceredilarw. lians son,
Kurck, Hunt, var född är 1622 och blef, vid
endast 29 års ålder, landshöfding i Westmanland,
sedan 1660 på en gång riksråd och assessor i
kommerse-kollegium, till hvars president ban
upphöjdes 1663, lagman i Nerike och 166? president
i Svea hofrätt, lian hörde till oppositionen inom
rådet emot den mägtige De la Gardie; men var
derföre icke mindre aristokrat än denne, ty ban
yrkade den då för tiden hos många antagna
satsen, att rådet var en medlare mellan konung och
ständer, d. v. s. den verkligt styrande. Af bat
mot De la Gardie fordrade han, jemte sin broder,
att en ransakning måtte företagas oin förvaltningen
af kronans inkomster under minderårigheten; men
ville likväl undandraga sig den utnämnde
kommissionens åtgärder, emedan de icke erkände dess
behörighet. lian hade emellertid ådragit sig
konungens obenägenhet i lika bog grad som hans
motståndare, och ej heller gjort sig älskad af
nationen. Derföre förvistes ban hofvet 1681, och
ehuru denna förvisning efter få veckor återkallades,
fick ban derföre icke Carl Xl:s nåd tillbaka, utan
då auktion.var utlyst pä bans egendom och
lösören, afslogs hans begäran oin några månaders
anstånd för att anskaffa penningar, och auktionen
gick för sig. Han dog 1690, utan alt eflerlemna
några barn, eburu bans andra fru, Rarbro Natt
och Dag, ej mindre än 18 gånger gifvit hopp
derom. Denna Barbro var eljest bans syskonbarn,
och som detta giftermål derföre ansågs olofligt,
måste han år 1665 göra afbön och gifva 2,000
daler s. m. till fromma stiftelser. Hans broder,
Kurck, Oustuf, var född 1624, gick i
krigstjenst och befordrades till öfverste, samt
utmärkte sig i drabbningen vid Zusmarsbausen
1648,-blef 1658 landshöfding i Öst ergötbland och 1664
riksråd, hvartill sedan kom häradshöfdinge-sysslan
i Häradskinds bärad, krigsråd och slutligen
lagman i Kalmar län. Beskylles för egennytta och
intriger, särdeles Tör att åtkomma guvernörskapet
öfver drottning Christinas egendomar, hvilket han
äfven vann, men blott för en kort tid, ty ban
stötte sig snart med drottningen och entledigades från
befattningen år 1674. Delade för öfrigt sin
broders politiska åsigter och öden, saml alsalles,
liksom han, från råds-embetet 1682, när ban
nekade att frivilligt begära afsked. Dog 1689.
Kurck, Arvid Fredrik, blef president i
kammar-kollegium, ledamot af konungens högsta
domstol och rikets allmänna ärenders beredning,
Se-rafimer-riddare, exellens och grefve, likväl ulan
att taga introduktion, förmodligen emedan ban var
barnlös, begärde afsked 1801 och dog d. 6 April
1810, nära 75 är gammal. Han var son af
kaptenen, friherre Axel Gustaf K.
Kurck, Clas Arvid, son af kammarherren
friherre Axel Johan K., var född 1769, blef
jusli-tieråd 1810 och 1832 president i kammar-rätten.
Kom. af N. O. Dog uti koleran i Stockholm d. 12
Sept. 1834.
Huri-stad by. Se: Furuby socken.
Hurlius, Stockholms städs och läns. På det
förra intogos är 1846 tillsammans 1,049 patienter,
neml. 567 karlar och 482 qvinnor, och sedan
förra året qvarliggande 133. Af bela antalet dogo
5, hvaribland en tre veckors gammal flicka.
Utgifterna stego till 17,661 R:dr, som på hvarje
sjuk gör nära 15 R:dr, och fördelta på 52,337
underbållsdagar, något öfver 16 skill. om dagen.
På länets kurhus intogos samma år 93 patienter,
hvaraf 54 karlar och 39 qvinnor, utom 36
qvarliggande; 4 afledo, hvaribland cn årsgammal gosse.
Utgifterna för sjukvården stego till 2,059 R:dr,
som gör nära 16 R:dr på person, och, fördelta på
9,840 underbållsdagar, 10 skill. om dagen.
Me-dikamentskostnaden för året har varit på slädens
kurhus 830 och på länels 80 R:dr.
Hurra gilirnna, en barnlek, benämnes äfven
"Räkna Grebo" samt "Dunk." Den som skall söka
de andra, står med hufvudet vändt emot en vägg,
en knut eller ett hörn, och får ej se omkring sig.
Härunder räknar ban till tjugu, sålunda: "F.n och
två bad mig gå; Tre och fyra bad mig bida; Fem
och sex, kör vall gäss; Sju och åtla kom till
målla; Nie och tie, slipa lie; F.lfva och tolf, slå
näsa i golf; Tretton och fjorton, plocka hjortron;
Pemtan (femton) och sextan (sexton), vattna
hästar; Sjuttan (sjutton) och altan (aderton), gå pä
gatan; Nitton och tjugu, sopa stufvu." Sedan han
slutat ropar ban: "nu går j8g!" och spottar eller
slår emot väggen der han står, samt tillägger:
"tvy" eller "dunk" för den som står bakom mig!"
Stadnar någon bakom bonom, så är han först
tagen; men forsummas slaget eller spo|lningen, så
är den qvarstående fri, om ban först slår i
väg-gen eller spottar för sig. Sedan går den
räknande omkring, för att söka de öfriga, hvilka gömt
sig. Härunder passar en hvar på, att hinna till
"boet" eller platsen der det räknades, och alt slå
eller spotta Tör sig; men får räknaren se någon
af de gömde och hinner förut fram till boet, samt
der slår eller spottar för honom (hvilket sker med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
