Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyckås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nallnes.
]Ka||in.
743
matiooen, då församlingen baft åtskilliga
kuratorer. Uti biskops-visitations-protokollet för den
19 Maj 1846 förekommer: "Kyrkan äger intet
torn, men en klockstapel med tvenne klockor, af
hvilka den ena har en ovanligt vacker klang.
Rörande denna klockas gjutning fortlefde ännu en
allmän berättelse, att mästaren under
smältnings-processen bortrest, samt fördröjt sin återkomst
så länge, att gesällen blifvit af folket nödgad att
aftappa metallen utur smältugnen, sedan ban
länge, under den fruktlösa väntan på mästaren,
inkastat deruti allt befintligt silfver. Gjutningen
lyckades förträffligt, och det myckna silfret skall
förorsakat klockans sköna klang. Emellertid blef
mästaren, som kort derefter återkom, så
förbittrad, att ban dödade gesällen, hvilken skall på
stället under sjelfva klockan ligga begrafven."
Ibland flera härvarande sjöar äro öjaren, Ma/gen
och Mellansjön de största. Församlingen har
flere hemman till hvilka ej finnas farbara vägar,
och till de flesta torpen sådana gångstigar, att
man ej ulan största våda kan färdas dem ridande,
och till de mindre samt backstugor endast
gående, öfver berg, kullar, moras, kärr och mossar.
Inom socknen märkes fyra smärre säterier:
Aspenäs, äges af slägten Gyllenbammar; Bollnäs,
Som-vik och Sljernesand, hvardera om 1 mtl.,
innehafvas af ofrälse personer; men Stjernesand kommer
att framdeles ärfvas af en Gyllenbammar.
Långs-torp , jernbruk (se detta ord). Tvmbo
kyrkoherde-boställe, hvilket, enligt sägnen, skall varit bebodt
af jätten Tumme, hvilken, så ofta han velat tala med
sin stallbroder Odén i llersmåla, £ mil härifrån,
uppgått på en närbelägen ganska hög kulle, kallad
Hö-gatoft, hvarifrån man bar utsigt öfver större delen af
Ydre härad. — Allmogen har vid barndop i
kyrkan, ända till 1847, baft för plägsed att oflra
efter förrättningen; men endast qvinnorna
fram-buro på altaret sina dertill medhafda slantar.
Detta är nu aflagd|. Lefnadssättet är allvarsamt
och sinnelaget fromt ibland denna befolkning, som
tillika ar känd för nästan allmän ärlighet.
Socknen hör till 3 kl. konsist, pastorat och har 1,458
invånare. Den innefattar 26 £ mtl. på en areal af
41,380 tunnl., hvaraf 1 5,066 höra till Göstrings
och 3,564 till Wirolka bärad, samt 9,690 tunnl.
äro sjöar och kärr. Adr. Boxholm.
M»Hne«, en Jesuit, hvilken, jemte Cassali,
skickades af påfven till drottning Christina , att
undervisa henne i katholska läran och anlände till
Stockholm i Februari 1652, der begge gåfvo sig ut för
vanlige resande och såsom sådana presenterades på
hofvet, men snart fingo tillfälle att verkställa sitt
uppdrag. Sedan Christina anländt till Insbruck,
sändes Malines åter till henne för att fråga, om hon
var benägen, att vid sin offentliga öfvergång till
katbolicismen, underkasta sig den dervid brukliga
ritualen. Han lyckades uträtta ärendet till både
påfvens och drottningens fullkomliga nöje.
Malingen, en fordom märklig, stor skog i
Ångermanland, emot Grundsunda socken derstädes.
maliiiK*bo, jernbruk, i Söderberkes socken af
Kopparbergs län, vid utloppet af Malingsbosjön,
är grundadt på Malingsho gamla skatte-ägor och på
förut varande bergsmans-smide, skall vara anlagdt
och inlöst på 1630- och 1650-talet af Marcus och
D. Kock, samt har tillfallit den senares enka, An- •
na Trotzig, hvars arfvingar blefvo ägare deraf,
då äfven £ i Gersjöbo bergsmanshammare med 95
skepp:d tillköptes. Bruket innehades på 1750-talet
af kammarherren C. G. v. Ehrenheim tillika med
Pabliska arfvingarne. Bruket tillbör nu slägten v.
Ehrenheim och disponeras af W. v. Ehrenheim.
Det bar 4 härdar och 2,541 skepp:d 13 lisp:d
pri-vil. årligt smide af eget tackjern, samt dessutom
spik- och manufaklur-smide. Tillverkningen
sändes på Stockholm. Hammarrkatten utgöres med
25 skepp:d 8 lisp.d 7 skålp:d. Smidesstämpeln
visar A W sammanbundna inom en krets af punkter.
Malingsbo kapellkyrka är belägen här vid bruket,
hvilket äfven har serskildt predikant.
]Hallar, tunna brädstycken, efter hvilka, såsom
modeller, ett fartygs timmer &c. tillhuggas i
be-hörjg form.
mallet, Vredrik, född den 10 Mars 1728 i
Stockholm, der fadern, förmodligen af Fransk
härkomst, varit tohaksfabrikör. Ynglingen röjde
tidigt mycken böjelse för matbematiken, hvarföre ban
tilläts studera under Strömer och Klingenstjerna,
samt emellan termiocrna bos Elvius, hvilken redan
år 1745 föreslog honom till vetenskaps-akademiens
ämnesven. Ar 1752 blef ban magister och
emottog nämnde år informatorsplats hos kommerse-rådet
Nordencrantz, samt utgaf en disputation om jordens
figur, hvilken ban påstod var sfæroidisk. År 1754
företog han en utländsk resa, hvartill ban väl hade
ett litet offentligt understöd, men egentligen
derpå uppoffrade återstoden af sitt fåderne-arf.
Hemkommen 1757 blef ban astronomie observator i
Upsala, fick professorstitel 1761, men ej förr än
1769 så stor fyllnad i observatorslönen, som
motsvarade professorslön. Samma år följde han med
Franska matbematici till Lappmarken, att observera
planeten Venus’s gång förbi solen. Genom mycket
nattvak och observationer i oeldadt rum bade hans
helsa blifvit betydligt försvagad, hvarföre ban 1773
sökte matbes. professionen, hvilken ban också
erhöll, men hvarifrån ban 1794 tog afsked såsom
emeritus. Afled d. 27 Juli 1797, utan att hafva
hunnit fullända ett geometriskt arbete, hvarmed
ban länge varit sysselsatt. Ledamot af
vetenskapsakademien, i hvars handlingar ban infört mycket
värderade uppsatser. Har dessutom utgifvit:
Allmän eller mathematisk Beskrifning om Jordklotet.
ma||in, Georg, ryttmästare vid norra Skånska
kavalleriet, bade följt Carl XII under de flesta af
bans fälttåg ända lill Pultava, blef fången vid
Dniepern och förd till Tobolsk, hvarest ban
försörjde sig med förfärdigandet af allehanda
snör-makeri-arbeten. Återkommen 1722 fick ban
majors titel, men ryttmästare-indelning, log
afsked på 1730-talet och dog barnlös, förmodligen
1754. Vid bans graf parenterade ryttmästaren B.
Ennes, hvilken dervid anmärkte, att då E. 1704
blifvit skjuten genom lifvet vid Posen, hade
Malim låtit åt honom förfärdiga en likkista, emedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
