Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyckås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
744
Ma|lm|a.
Malm.
ban ansågs omedelbart hemfallen åt döden. Icke
desto mindre lefde han ännn 50 år derefter och
höll tal vid sin väns graf.
Mallmin, (üuitaf Magnu*, kyrkoherde i
vestra Fernebo, kontraktsprost och theol. doctor, var
född i Stora Tuna den 6 November 1768 och dog
den 26 Maj 1840 i sin församling, hvars
kyrkoherde ban varit i 25 år. Har utgifvit åtskilliga
tbeologiska skrifter, såsom: Till/redsstalletsegrunder
t anseende till de nya förändringarne i
Protestantiska kyrkans lärobegrepp; Anmärkningar etnol J.
Ty-becks skrif!, Betraktelser öfver några skriftens språk;
m. Q. Han var en grundlärd, from, gammaldags
man, såsom det heter i biogr, lexikon, utrustad
med minnes-och uppfattningsgåfva i utomordentlig
grad, men i fullkomlig saknad af omdöme och
smak, samt i den grad tillgifven de monarkiska
åsigterna, att han yrkade konungaväldets absoluta
nödvändighet, på grund af bibelns läror.
Malm, Carl Wilhelm, född 1772 och 1790
konstituerad till fänrik vid Savolax jägare, derhän
1804 blef kapten. Under 1808 års krig
förvärfvade ban ett ärofullt namn, såsom en af Finska
härens mest utmärkte officerare. Bland de
tillfällen, hvarvid ban isynnerhet inlade ära, inå nämnas
träffningen vid Pielisjärwi kyrka d. 9 Aug.,
hvarefter han fördref fienden från Karelen, ehuru
Ryssarne voro bonom fyrdubbelt öfverlägsne, och ban
hade kunnat intaga staden Sordovala om han haft
något större styrka. Vid ett nattligt anfall mot
Ryssarne vid Wita bro uti Idensalmi, hvilket
blifvit röjdt för fienden, blef den käcke mannen
sårad och fången. Hans bragder hade under tiden
blifvit belönade med majors- och öfverste-löjtnants
fullmagter, med Svärdsorden och sedan med denna
ordens stora kors. År 1810 begärde ban afsked
för att nedsätta sig i sin fädernebygd, och erhöll
dervid hofjägmästaretitel samt adelsdiplom. Dog
år 1826.
Malm, Stora, en socken och patronelt pastorat
af 2 kl., belägen i Oppunda bärad och Oppunda
vestra kontrakt af Södermanlands län och
Strengnäs stift, 5 mil N.V. frän Nyköping. Socknen
gränsar till Östergöthland och skogen Kålmorden
samt utgör en stor del af densamma. Har mycken
skog, en mängd smärre insjöar och endast en
större slätt omkring kyrkan. Ett större vattendrag,
som bar sin upprinnelse i Lerbäcks socken i Nerike,
går midt igenom socknen och faller ut i sjön
Yngarn. Kyrkan, byggd i form af ett Grekiskt
kors, är stor, men låg och troligen den
äldsta delen deraf uppförd i början af 1400-talet.
Inom socknen märkes: Eriksberg; hvartill böra 52
mantal Stora Djutö, 12 mtl., äges af aflidne
hofmarskalken C. Ugglas arfvingar, samt Forssjö,
jernbruk (se vidare under dessa trenne ord),
tillhörande Eriksbergs fideikommiss. År 1838
uppfördes härstädes en vacker masugn af sten, troligen
den största ined en pipa i Sverige. Der gjordes
och åren 1842—1845 den längsta blåsning som
är bekant i riket, nemligen 933 dygn. Bruket
bar dessutom de senare åren vunuit genom flera
nybygda verkstäder och hus af sten.
Patronat|rätten till pastoratet tillhör ägaren af Eriksberg.
Inom socknen räknas 269 ättebackar, och äro i
skogarne, på åtskil|lige ställen, större och mindre
grifhögar, som förmodas blifvit uppkastade
antingen vid någon stor och smittosam sjukdom, eller
ock att någon drabbning stått här i socknen, på
den tid vattnet var så högt, att de gamla
vikingarne (Wingåkrarne) hade öppen segelled ifrån
hafvet upp till gamla Wingåkersbygden, som då
innefattade Wingåkers, Malma och Östäkers
socknar. På stora Djulös ägor, vid Djulö-sjön, äro
lemningar af en grästensbyggnad, på elt litet näs,
hvilket anses varit Vikinga-näste. Vid samma sjö
är ett stort berg, som skall varit en ätleslupa.
Vid byn Kläfstagärde förekomma 40 jättestenar,
eller jättegrafvar, och vid byn Stora Hopen 60.
På skogen Glysamon säges jättinnan Glysa blifvit
begrafven, och en kulle i skogen förevisas såsom
hennes graf. Allmogen är, liksom skogsboer i
allmänhet, skicklig att timra och slöjda, och
derjemte af elt stilla sinnelag. Socknen består af
69f mtl., och har 3,056 invånare. Arealen
utgör 42,166 tunnl., af hvilka 4,480 äro sjöar och
kärr. Adr. Nyköping.
Malm kallas sådana mineralier, som innehålla en
så betydlig mängd af egentliga, och i fritt
tillstånd användbara, metaller, alt dessa kunna med
fördel utbringas derutur i stort. Vanligen äro
dessa metaller uti malmen kemiskt förenade med
andra enkla ämnen, särdeles syre, svafvel eller
arsenik, eller hvad man kallar mineraliserade, dock
kallar man äfven, öfver hufvud taget, alla sådana
stenarter hvarutur metaller kunna utbringas för
malmer, äfven om metallerne deruti finnas i
gediget tillstånd, men uti finare fördelning. Malmerne
förekomma dels uti urberg, öfvergångs- eller
flöts-berg, eller som det kallas, i fast klyft, bildande
då s. k. gångar eller drummer, hvilka vanligen
hafva föga bredd i förhållande till utsträckningen på
längden och djupet, eller stockar, som hafva
föga bredd och utsträckning i förhållande till
djupet, eller flötser, hvilka hafva föga djup i
förhållande till utsträckningen i längd och bredd, eller
ock förekomma de i form af s. k. yescbiebe eller
stora lösa stenar på jordytan, eller såsom
seifen-verk uti större eller mindre korn inblandade uti
alluvial-lager, d. v. s. den samling af lösa stenar,
sand- och jordmassor som betäcka jordytan, samt
slutligen äfven på botten af sjöar och kärr, dä
de kallas sjö- eller myrmalmer. I afseende på
deras yttre beskaffenhet indelas malmerna uti sluff,
helskift eller styckemalm, hvilka innehålla minsta
mängd af den allmänna bergarten, samt vask eller
vaskmalm, som beslår endast af mindre
malmgni-stror inblandade uti så mycken bergart, att denna
genom hökning och vaskning måste frånskiljas
innan malmen kan genom kemiska processer
tillgodogöras. Malm kallas äfven i dagligt tal en
legering af koppar, zink, bly och tenn, eller öfver
hufvud taget, messing eller bronz, som användes
till mindre, gjutna arbeten, såsom stakar, grytor
och dylikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
