Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyckås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Malma*
MalmbKck.
745
Malma, en socken och konsist, pastorat af 3 kl.,
belägen i Åkerbo härad af Westmanlands län,
Köpings kontrakt af Westerås stift, £ mil N.N.V.
från Köping. Hertig Gustaf Adolf erhöll denna
socken och Skogsfjerding i förläning 1609. Här
märkes jernbruken Norra och Södra Gisslarbo samt
östra Kolsva. (Se dessa ord). I skogen emellan
byarne Åsby och Myra, samt emellan Jätteberget
och Pirkmdsen bar man anmärkt lemningar efter
borgar. Socknen innefattar 24 J mtl. och bar 715
invånare. Dess areal utgör 5,670 tunnl., af
hvilka 20 äro sjöar och kärr. Adr. Köping.
Malma, annex till Tengened, beläget i Wiste
härad af Skaraborgs län, mil O.S.O. från
Wen-norsborg. Kyrkan är af sten och obekant ålder.
I socknen märkes: Malma, 1 mtl. säteri, med
underlydande 7‡ heminan. Säteriet bar blifvit
bildadt af några gårdar i Tengeneds gäll, dem
biskop Torsten i Skara, år 1403 tillbytte
domkyrkan derstädes. Läget är utmärkt vackert. Här
finnas stora trädgårdar, vackra planteringar, alléer
och promenader, samt prydligt karaktershus.
Å-kerjorden är utmärkt god och bördig. De bit
hörande betydliga skogar, och deribland den s. k.
Malma Bråte, består af gran, furu, ek, björk, in.
m. Denna egendom bar i äldre tider tillhöll fri—
herrliga ätten Banér; men blef under konung Carl
IX förverkad och dömd till kronan, men af
Gustaf II Adolf återskänkt till fältherren Joh. Banér.
Sateriet ägdes i förra århundradet af den för sina
Österländska resor vidtbekanta öfversten, frih.
Conrad Sparre, som mycket förskönat denna egendom
och afled bär 1744. År 1833 såldes den till
dåvarande lagmannen, kammarherren E. M.
Klingenstjerna. Hedåker, mtl. säteri, med välbygdt
karaktershus, lärer vara en af de äldsta
odalgår-dar och urgammalt frälse, och har, i förhållande till
hemmantalet, de vidsträktaste ägor. Uti konung
Gustaf den I:s tid bodde bär en betydande inan,
Kristoffer Andersson Röde, som förde 3 eklöf i
vapnet. Han var magister, riksråd, öfverste-kansler
och riddare, och skall, genom sin myndighet,
isynnerhet bidragit att skingra de vid Larf år 1529
församlade upproriske Westgöthar. Denna
egendom har allt sedan den tiden, utan att vara
fideikommiss, gått uti arf, och således öfvet 300 år
varit bibehållen uti samma slägt, ehuru med
förändradt namn. Den har under senare tider
tillhört numera aflidne kammarherre och kapitenen A.
Belfrage. — Socknen innefattar 14;^ mtl. och
bar 552 invånare. Jemte annexerna Hyringa och
Legnum har denna socken en areal af 9,535
tunnl., hvaraf 125 äro sjöar och kärr. Adr.
Lidköping.
Malma, Lilla, annex till Dunker, beläget i
YVill-åltinge härad af Södermanlands län, V. omkring
Malmköping. I denna socken märkes köpingen
Malmköping, Malmahed och jernbrnket Smedstorp,
(hvarom se dessa ord). Sockenkyrkan är belägen
i ena ändan af köpingen. Socknen består af 29 £
mtl. och bar 1,250 invånare. Dess areal utgör
17,473 tunnl. af hvilka 1,310 äro sjöar och kärr.
Adr. Malmköping.
Malma, en by utom Upsala stad, anmärkningsvärd
såsom det ställe der Dionysios Beureus dödades af
Erik XIV, d. 24 Maj 1567.
Malma, öster, säteri i Södermanland. Se:
Lud-yo socken.
Maluiadt, eller fullmalmadt, kallas tackjernet då
malmen kunnat uppsättas i fullt behörig
proportion emot kolen, så att jernet hvarken är
härd-satt eller nödsatt, utan som man äfven kallar det,
lagom satt, och i de Qesta fall af bästa
beskaffenhet.
Malmberg, Peter, född i Stora Malms socken
1 Södermanland den 7 Februari 1653, blef 1679
magister och 1681 predikant vid gardet, sedan
hofpredikant och kyrkoherde vid Catharina
församling i Stockholm 1696. År 1704 kallades han af
Carl XII till dess öfver-hofpredikant och bigtfader,
samt följde konungen under de återstående
fälttågen, äfven till Pullawa och derifrån till Bender.
Theol. fakulteten i Wittenberg gjorde honom år
1706 till theol. doktor, hvaröfver någon van
och beundrare författade en lyckönskan i Latinsk
stenstil, jemförande den läide theologen med
fältherren Malhorough, hvartill ban fann ett slags
anledning i den tillskapade latinska namnlikheten
Marl-burgiiis och Malmbergius. En vida redbarare fördel
tillföll honom, då konungen år 1708 utnämnde
bonom till det lediga biskopsembetet i Westerås.
Detta kom ban likväl aldrig att tillträda, emedan
han först icke ville och sedan icke knnde lemna
Carl. Fälttågens mödor hade nemligen så
under-gräft hans helsa, att ban sjuknade och dog i
Bender d. 13 Febr. 1710. Hans lik begrofs bredvid
den namnkunnige Mazeppas, på en Grekisk
församlings kyrkogård. M. bar utgifvit flera
disputationer och likpredikningar.
Malmberg, »aniel, född i Gefle den 22
Januari 1792. Är en af de fà, som förenat det
medicinska studium med del (heologiska, och
promoverades, såsom redan 6 år förut prestvigd och
tjenstgörande slottspredikant i Upsala, år 1822
till med. doktor. Blef 1830 kyrkoherde i Knutby
och Faringe församlingar i Upland samt
kontraktsprost. Ilar utgifvit en skrift: Om medel till yngre
häktade brottslingars förbättring, hvilken år 1824
belönades af samfundet Pro fide et Cbristianismo.
Malnibncli en socken, utgör med annexerna
Öde-stugu och Almsåkra ett konsist, pastorat af 2 kl.
2 afd., är beläget inom Westra härad och Weslra
härads kontrakt af Jönköpings län och Wexjö
stift, 3£ mil S.O. från Jönköping. Den gamla
kyrkan, af sten och okänd ålder, plundrades af
Danskarne 1611, tillbyggdes 1690, antändes af åskan
och afbrann 1817. Den vackra nybyggda kyrkan
invigdes 1828 af biskop Tegnér. Tornuret,
förfärdigadt af en sockenbo, Joh. Sandahl, visar åt
fyra håll både utanpå tornet och inuti kyrkan.
I socknen märkes: Wiresjö, säteri om 1 mtl., med
ladugårdar, Kårekulla, J mtl. och 7 torp, äges af
enkefru Eva Qveckfelt, född Rosencrantz. På
Kårekulla bodde 1611 Danske fogden Kåre. Vid
samma tid stod konung Gustaf II Adolf på
Konga-backarne i preslgårdens äng och anförde sin samlade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>