Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyckås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
746
malmen.
malmsten.
här, hvilken fördref Danskarne. Namnet och
minnet af delta fältslag bibehållas ännu i dag. Elfva
tjöar räknas bär i socknen. I Kansjö tages
jern-malm, äfvensom i backen vid kyrkan; hvarest
tillika finnas flere mineralkällor. Här omtalas
ru-dera efter en stad Romma, belägen emellan
Elga-ryds gästgifvaregård och Fintorp på utjorden
Rommen; man har i jorden fnnnit ett jern liknande en
ledstång vid en trappa. Likaledes spår efter en
kyrka och ett kapell, de förra vid Hudaryd, der
man utvisar ringmur och planterade träd, de
senare vid torpet Kapellet under Wiresjö. Socknen
består af 33£ mtl. och har 2,005 invånare. Dess
areal utgör 25,526 tunnl., af hvilka 850 äro
sjöar och kärr. Adr. Jönköping.
Malmen, kongl. första och andra
lifgrenadier-re-gementenas mötesplats, belägen på kronoparken
Halmskogen i Kärna socken af Östergöthland.
Malménius, Ni|colaus Laur., bade varit
rektor i Nyköping, då ban år 1640 blef poes. et log.
professor i Åbo, sedan tbeol. professor och 1658
biskop i Wiborg, der ban afled 1664. Något
annat vet man ej om mannen.
Haluienius, Naiiiuel, professor i Upsala, var
en af dem, som, till den Lutherska lärans försvar,
år 1607 disputerade med Kalvinisten Forbesius (se
delta ord).
Malmerfelt, Olof, son af handlanden i Umeå
Moses Andersson, antog namnet Malmer, blef
landträntmästare i Westmanland och 1720
lands-kamrerare derstädes, samt förvaltade
landshöfdinge-tjensten vid ett par tillfällen, då både
landshöfdingen och landssekreteraren voro frånvarande.
Användes i mänga extra förrättningar, och har
utarbetat amiralitetets år 1732 utgifna
kammar-ordning. Adlades 1743, då ban antog namnet
Malmer felt. Kammarråd, landshöfding år 1765 i
We-sterbottens och 1769 i Westmanlands län, R. af
N. O. Född den 28 September 1693, död den
10 September 1771. Led. af Vet. Akad., i hvars
handlingar han år 1740 infört en uppsatts om
perlemusslor och peiiefiskerier.
Malinfall (bergsm.-term) kallas de ställen uti
malmförande berg och gångar der malmen
isynnerhet finnes samlad.
Maluifogtlar. Desse fogdar voro ett slags
upp-syningsmän, som af konung Johan III tillsattes att
hafva uppsigt öfver norra malmens af Stockholms
stad, Clara och Jacobs församlingars invånare,
bland dem upprätthålla ordningen, bevaka stadens
och kronans rätt, och tillse, att de, som fingo
bebygga malmen, utgjorde sina tomtören och
dagsverken till slottet, samt att för öfrigt
upprätthålla stadens privilegier.
Malmküping, en omkring år 1783 anlagd
köping, belägen på ett ganska vackert och något
högländt ställe, vid Södermanlands regementes
mätes- och exercis-plats, Malmahed och på det
regementet tillhöriga rust häl let Malma, i Lilla Malma
socken af Willåttinge härad i Södermanlands län,
7 mil från Nyköping och 3 mil från Eskilstuna.
Enligt kongl. brefvet af d. 5 Nov. 1784, rörande
denna köpings anläggning, förunnades hvem som
helst der nedsätta sig och drifva hvad slägt
handel, fabrik och handtverk ban lärt, utan att vara
förbunden till efterlefnad af handelsreglemeuten och
skrå-ordningar; alt de, som i början begagnad*
detta tillstånd, njöto befrielse i 20 års tid,
räknade från den dag då kongl. beslutet härom blef
publiceradt, för alla så reella som personella
ot-skylder till Kongl. Maj:t och kronan; samt att
invånarne uti ekonomi- orb polis-ärender lydde
under Kongl. Maj:ts befallningshafvande och
krono-betjeningen, hvartill i senare tider kommit en
ordningsman, hvilken invånarne sjelfva löna; men i
jnstitiemål under landsrätt, och hvad
kyrkoväsendet beträffar, under den församling hvari köpingen
är belägen. Emedan inbyggarnes rörelse i den nya
köpingen icke kom alt grunda sig på åkerbruk,
utan pä handel, handtverkerier och fabriker, skulle
af den jord, hvilken utan Malma rusthàlls
försvagande, kunde upplåtas, icke tilldelas köpingen mer
ön som kunde erfordras till tomter för
busbyggnader, gator och torg, samt krydd- och
kålgårdar. År 1786 beviljades köpingen 50 års
tullfrihet. Köpingen äger föga inflytande på landsorten.
Den har reguliera torg, gator och qvarter, med
öfver allt planterade alléer, hvilka ej litet
bidraga till ortens vackra utseende. Af de tvenne
stora torgen kallas det ena Adolfstorget, llär finnes
ock postkontor, apolbek samt tingsställe för
Willåttinge härad. Marknad hålles årligen i
September månad. Gårdsägarne betala årligen tomlören
till Södermanlands kongl. regemente. I ena ändan
af köpingen ligger Lilla Malmas sockenkyrka;
äfven finnes här flere kronan tillhörige byggnader,
samt boningsbus för chefen för nämnde regemente.
Ilär har varit inrättad en mililär-akademi eller
uppfostringsanstalt för Södermanlands regemente,
hvilken anstalt längesedan upphört. Så väl
anläggningen af denna köping som de förut bär
inrättade öfnings- och undervisnings-anstalter skedde
af öfversten för Södermanlands regemente,
generalen frih. Gust. Ad. Siegeroth, hvilken gjorde
början härmed omkring 1782, så att allt var
fullbordadt och iståndsatt näst fore kriget med Ryssland
år 1788, då regementet öfvergick till Finland.
Köpingens folkmängd är inberäknad under Lilla
Malma sockens. Den bar nu mera afsagt sig sina
köpingsrältigheter.
Maluiogius, Erik, har är 1646 och 1648
utgifvit tvenne Latinska dissertationer, att Thule
varit det gamla Skandinavien, och sedan förklarar
han Taciti och Plinii yttranden derom.
Maluios, eller brånad, kallas vittringar pä berg
och stenar, al en rödbrun rostfärg som ofta
anses såsom ett tecken till derunder belintliga
malmgångar; men äro vanligen endast förorsakade af
några lätt syrsätt liga jernföreningar uti bergarten.
Malmqvist, Axel, född i Skåne 1796,
studerade målarekonsten vid de fria konsternas akademi i
Stockholm, der ban röjde mycken talang för
komposition. Reste ntomlands 1822, och bar sedan
vistats, dels i Frankrike, dels i Italien.
Malmsten, Olof af, son till auditören Nils M.
och född d. 23 Aug. 1720, blef 1741 volontär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
