- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
767

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmöhus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Marié berg.

THarieberg.

767

af dessa galenskaper blef, att Marburg måste
säljas till en Wennerbolm, och den fordna ägaren
dog på ett fattigbus i Stockholm. Gården bar
sitt namn af ett vid elfstranden beläget berg,
Marberget, i hvilket man seren naturlek, liknande
en bästsko, hvarom följande sägen är gängse bland
allmogen. På den närbelägna Dessebacka slätt
skall i forntiden en strid hållits emellan en Svensk
konung Inge och en Norsk konung. Den förre
blef slagen och bade ingen annan räddning, än att
utför det branta Marberget störta sig i elfven,
hvarvid hästen skall hafva intryckt berörde märke.
Uppkommen på motsatta stranden lofvade ban, att
till tacksamhet för sin räddning, uppb\gga en kyrka ,
der bans häst s|al|ade. Detta skedde ej långt från
stranden, hvarest ännu Nödinge kyrka med sitt namn
påminner om konung Inges nöd och hans frälsning
derur. Denna sägen afser troligen det slag, i
hvilket år 1100 konung Inge d. ä. blef slagen af
Magnus Barfot. En annan sägen om 3 konungars
möte på ett ängstycke Kongsvallen på Marbergs
ägor, erinrar om det namnkunniga möte emellan
nordens 3 konungar, Inge, Magnus och Erik
Eje-god, hvilket slöt ofvannämnde fejd.

Marieberg. Denna egendom, belägen å
Kungsholmen, straxt invid Stockholms stad, och hvarest
för närvarande linnes ett högre läroverk för
artillerivetenskapen, skall först hafva tillhört kongl.
rådet Bengt Skytte, hvilken erhöll den till betesp|ats
och låtit bebygga densamma. Kapiten Mårten
Trie-walds enka ägde detta ställe på 1750-talet, då
det inköptes i riksrådet grefve C. F. Scheffers
namn, och en porslinsfabrik här anlades af ett
intressentskap. Är 1759 utfärdade
kommerse-kollegium, på konungens året förut gifna befallning,
privilegium för doktor Johan Eberhard Ehrenreich
och dess bolag, att fortsätta fabriken "till
förfärdigande af hvarjehanda äkta, så väl som oäkta,
porsliner och stenkäril, med flera dermed
gemenskap ägande arbeten, dels af Ehrenreich af nyo
uppfundne, dels märkligen förbättrade", och
stadgades i detta privilegium, i anseende till verkets
grannlaga beskaffenhet och den dermed erforderliga
bemligbet, att denna fabrik, med alla dess ugnar
och verkstäder, voro frikallade från all slags
vi-sitation, och att arbetarne skulle, inför hall- och
manufaktur-rätten, aflägga tysthetsed, efter visst
föreskrifvet formulär. Denna fabrik, hvars
tillverkningar icke saknade godhet och vackert
utseende, anlades med dryga kostnader, men bar sig
icke i längden. En stor del af aktierna såldes
på stadsauktion, på 1760-talet. Sedan riksrådet
frih. Liljencrantz blifvit innehafvare af aktierna
sålde ban egendomen och fabriken 1782, till
Rörstrands fabriksägare, korporalen vid kongl.
lifdra-bant-korpsen Nordenstolpe, efter hvars, året
derpå timade död, arfvingarne fortsatte att drifva
fabriken, dock laint, till dess de 1788 alldeles
nedlade don. Marieberg uthyrdes sedan af nämnde
arfvingar till en anläggning af kattunstryckeri,
och till kassern åt de under kriget bitkomne
Ryska fångarne. År 1796 försålde de egendomen
till Stockholms stad, som sedan afstod den till

kapiten-mekanikus Carl Apelqvist (se detta ord)
for 8,500 R:dr, hvilken här anlade en mekanisk
spinnmascbin och gjorde äfven ett anbud till
kronan, att på egen bekostnad bilflytta styckgjuteriet
från Stockholm, hvilket med vissa vilkor antogs.
År 1811 försåldes Marieberg till kronan.
Dåvarande general-fälttygniästaren och chefen för
artilleriet, general Cardell (se detta ord)
grundlade derstädes, samma år, på statens
bekostnad en militärskola för artilleriets yngre officerare.
Genom ett kongl. bref föreskrefs, såsom vilkor för
erhållande af löjtnantsgrad vid artilleriet, att med
approbation hafva genomgått examen vid bögre
artilleri-läroverket. År 1832 erhöll läroverket
den utvidgning, att, jemte artilleriets officerare,
officerare af ingeniör-korpsen samt den öfriga
arméen och flottan fingo tillstånd att begagna
undervisningen härstädes, för att undergå examen
vid läroverket, i likhet med hvad för artilleriets
officerare varit föreskrifvet. Till erhållande af
löjtnantsgrad vid ingeniör- och topografiska
korp-serna samt till inträde i generalstaben, erfordras att
vara examinerad vid detta läroverk. Högste
styresman är general-fälttygniästaren och under bonom
kommenderas läroverket af en befälhafvare, som
vakar öfver disciplin, undervisning och ekonomi.
Lärare och repetitörer forordnas af
general-fälttyg-mästaren; de senare att biträda vid undervisningen
i de ämnen chefen pröfvar lämpligt samt i
ändamål att i de ämnen, de sjelfva önska, få tillfälle
att vidare förkofra sig. Hvar tredje höst
antagas nya elever till ett antal af 47, neml. 22
af artilleri, 2 af ingeniörkorpsen samt 23 af
öfriga arméen och flottan. Likväl beror det på
ge-neral-fälttygmäslaren, att närmare bestämma detta
efter omständigheterna. För inträde vid läroverket
erfordras, att nöjaktigt hafva bestått uti en förut
anställd pröfningsexamen. Eleverne erhålla fri
in-qvarlering, servis och sjukvård. Vid läroverket
finnes en undervisnings-kommitté, med
befälhafvaren till ordförande. Undervisningen är dels
theo-retisk, dels praktisk. Till den förra böra
föreläsningar, repetitioner samt problems-öfningar; till
den senare kemiska laborationer och fysiska
experimenter, äfvensom artilleri, fortifikations och
topografiska öfningar, fäktning och gymnastik, resor
till krutbruk och gjuterier, saint besök uti
artilleriverkstäder, fabriker, veterinärstall, m. fl.
inrättningar. Lektionerna ordnas, så vidt möjligt är,
så, att endast förmiddagarna dertill behöfva
användas, dock med undantag af praktiska öfningar,
för hvilka tiden bestämmes genom serskild|a
föreskrifter. De officerare, som besöka Marieberg i
ändamål att der genomgå de stadgade lärokurserna,
erbålla af staten fjllnaden i 300 R:dr B:ko lön,
i händelse de icke förut äro innehafvare af lön,
belöpande sig till denna summa. Omkring 4 till
500 R:dr B:ko för året anses såsom minimum för
elevernas lefnadskostnad vid Marieberg.
Läroverket äger af statsmedel ett anslag af något öfver
12,000 R:dr B:ko.

Marleberifs eller Warrruberga kloster skall
varit beläget uti Norbergs socken af Westmanland,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0767.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free