Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmöhus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
768
Hariebo.
Mariefred.
vid sjön Norén, icke långt ifrån Noréns by, på
Kapellsbacken, der äfven märkes en källa, Helig
Kors kulla kallad. Detta kloster bar varit af
Bern-bardiner-orden. Under klostret bar lydt den s. k.
Munktackten, vester om sjön Norén.
martebo, ett kloster, som skall varit beläget i
Skenninge och blifvit anlagdt 1272. Det kallades
Mariebo, emedan det helgades och invigdes åt
jungfru Maria; men bar äfven blifvit benämndt
med åtskilliga andra namn, såsom: S:l Augustins,
S:t Ingrids, S:t ,Mårtens, S:t Britas och S:t Olofs
kloster. Detta kloster var utmärkt rikt begåfvadt.
Det afbrann år 1531.
Marieby, annex till Brunflo, beläget i Jemtlands
läns norra fögderi, 2 mil S.V. från Öresund.
Har blifvit kallad lilla Marieby till skillnad från
en socken af samma namn i Sunne pastorat, som
nu kallas Marby. Kyrkan, af sten, är mycket
liten, ligger endast J mil ifrån Brunflo.
Socknen innefattar 8 J- mtl. och har 320 invånare.
Dess areal är upptagen under moderkyrkans. Adr.
Östersund.
Mariebiinen. Se: Klämtning.
Mariedal, 4 mtl. säteri i Öfva socken af [-Westergötl]|and,-] {+We-
stergötl]|and,+} bar fordom hetat Söderbo och
tillhört slägten Stålhandske, samt innehades sedan
af grefliga slägten De la Gardie. Säteriet skall
fordom, i anseende till sin vackra och behagliga
belägenhet, burit namn af Gudvalla eller Guddala;
inen då Öfva kyrka år 1668 blef reparerad på
riksdrotset, grefve M. G. De la Gardies bekostnad,
skall hans husfru, furstinnan Maria Eufrosina
gifvit säteriet namn af Mariedal. Det har sedermera
tillhört slägterne Lilje, Ekeblad, Piper. Här finnes
en prydlig karaktersbyggnad af sten, stor
trädgård med växthus; persikohus, in. m. Under
säteriet böra skog af barr och löfträd, utgörande 500
tunnl., 24 dagsverkstorp, mjöl- och sågqvarn,
samt tvenne andra qvarnar, vid Störbo och Dala.
Vid sistnämnde ställe blef på 1770-talet anlagd
en stångjernsbammare med 2 härdar, men hvilka
äro bortlagne och förenämnda såg och qvarn i
stället uppbyggde. Vid Mariedal bar majoren
grefve G. Piper år 1826 uppfördt ett rymligt och
vackert skolbus för vexelundervisningen. llär är
äfven gymnastikinrättning. Gudvalla kloster skall
varit beläget vid säteriet Mariedal.
Mariefred, en liten uppstad i Södermanlands län,
emellan Strengnäs och Södertelje, vid en vik af
Mälaren, 6y mil landvägen och 6 mil sjövägen
i vester ifrån Stockholm, hör till femte klassens
städer och bar vid riksdagarne N:o 65.
Anläggandet af Gripsholm, hofvets vistande derstädes,
sedermera klosterinrättningen och ändtligen slottets
uppbyggande af Gustaf Wasa, gaf första
anledningen till bosättning, isynnerhet i grannskapet
af Mariefreds kloster. (Se nedanföre). De ökade
sig med åren, , så att stället bief en köping eller
handelsplats, kallad Mariefred, och hade denna
egenskap under Erik XIV:s och Johan Ili:s tid.
Hertig Carl skänkte köpingen genom bref,
dateradt Nyköping d. 24 April 1590, torpet
Säm-skeboda, mot utgörandet af några dagsverken.
Den 12 Juni 1605 erhöll Mariefred
stadsprivilegier, hvilka stadfästades genom åtskilliga bref under
de följande regeringarne, till och med Gustaf III:s
tid. Stadens bebyggande i det skick den nu är,
tillhör sistnämnde tid. Konungens hofmän uppförde
derstädes flere hus. Förut funnos bär ej annat än
låga envåningshus, alla försedda med torftak,
deremot äro nu de flesta, en del vackra,
tvåvånings-hus, alla tegelläckta, så att ej ett enda med
torftak återstår. Gustaf III.s önskan att upphjelpa
staden, visar sig isynnerhet då ban, genom resolution
1782, eftergaf staden alla kronan tillkommande så
väl ordinarie som extra inkomster under tio är,
att derigenom kunna uppbygga offentliga hus.
Sålunda uppbyggdes rådstugan, ett vackert
tvåvåningshus vid torget, år 1784, enligt hof-intendenten
grefve Cronstedts ritning. Mariefred har baft sin
blomstringstid. Kongl. hofvets vistande under
Gustaf 111: s tid bidrog i sin mån dertill; men
isynnerhet var det anläggandet af bränneriet, som
befordrade stadens välstånd. Denna olyckliga
inrättning tog sin början 1777, enligt kontrakt med
general-löjtnanten, frih. Duvall och brukspatronen
J. D. Wabrendorff, hvilka åtogo sig att med egna
.medel uppbygga det, samt vid arrendets slut utan
lösen lemna det med inventarier i löst och fast,
som det då befanns, till Kongl. Maj:t. Detta
bränneri afbrann 1780; men det uppbyggdes straxt
derpå ännu större. Huset var 98 alnar långt, med
30 alnars flyglar mot gården samt utbygge mot
Gripsholms slott. Der funnos 29 pannor, 3
lagg-pannor inberäknade, från 1,200 till 3.000 kannors
rymd hvardera, hvilka kunde afverka 76 tunnor
dagligen, eller omkring 18,000 tunnor årligen.
Sex pumpar uppdrogo 80,000 kannor vatten om
dagen. Flera stora bus uppfördes för mältning,
brygg-ning, för en hästqvarn, m. m. Det utgjorde en
brännvinskoloni-, ty 280 personer, såsom tillhörande
det kongl. bränneriet, voro mantalsskrifne i
Mariefred. Icke mindre än 15 krogar funnos 1787 i
den lilla staden. Genom konung Carl IX:s bref
1G05 erhöll staden frihet att besöka alla inrikes,
men ej utrikes hamnar, samt att bygga
sågqvar-nar i Finviken. Troligen bar den förut baft om
bänder transporten af Åkers och Skepstads samt
öfrige bruks malmer och jern, emedan
borgerskapet i Mariefred år 1727 klagade hos regeringen,
att Skepsta bruks ägare sjelf inrättat en
lastageplats vid Lägsla, hvarpå Kongl. Maj:t ej gjorde
afseende, emedan bruken ej kunde förmenas löra
sina varor på hvad sätt de behagade. På
1T80-talet hade staden 3 jakter om 2 till 300 läster,
1828 funnos der 2 om 30 läster. Nu finnas 3
fartyg tillsammans af 46 J- läster. Stadskyrkan
gruudlades 1620, af enkedrottningen Christina, Carl
IX:s gemål, på det fordna klostrets ruiner, och
blef färdig 1624. Förut var Kärnbo så väl
Mariefreds som socknens kyrka. Då staden brann
l!i82 förstördes äfven stadskyrkan, och nian
nödgades åter hålla gudstjenst i Kärnbo, ehuru deo
under tiden förfallit. Stadskyrkan uppbyggdes åter
af Hedvig Eleonora 1701. Sedermera har Kärnbo
förfallit till en ruin. Släden och laudtförsamlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
