Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmöhus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
770 Marié Psaltare brtfderskap.
Mariestad.
hans högra hand och med den andra lyfte sabeln
till dödshugget; men i samma ögonblick kom
öfversten Erik Soop, och sköt Kroaten genom
bröstet, hvarefter ban med sina Westgötha-ryttare
betäckte återvägen för konungen. Då denne om
aftonen samtalade med sina generaler, angående
affären, sade han: "Aldrig har jag varit uti ett
hetare bad! Dock fägnar det mig, att jag dervid
fått göra bekantskap med kejserlige trupperne."
Svenskarne togo väl i denna träfiiiing 19
fiendtliga fanor; men förlorade sjelfve il samt 10
kanoner, jemte slagfältet.
Marie Psaltars bröderskap stiftades år 1501,
pä Maria bebädelsedag, af biskopen doktor Conrad
Kogge, uti S:t Eskils kapell i Strengnäs. Sex
prester, klädde i skinnkläder, skulle sjunga
jungfru Maria till ära, på alla dagar i veckan,
undantagandes lör- och söndagen, ifrån då "först
kommande påsch til Domedagen." Han föreskref dem
hvad underhåll de derföre skulle åtnjuta, och de
mänga reglor de härvid bade att iakttaga.
Mariestad, en uppstad i Skaraborgs län, med
vacker belägenhet på högra stranden af Tida-ån,
der denna utfaller i Wenern, 31 £ mil V.S.V. från
Stockholm. Den intager en vidd af ungefär 31
tunnl., hvarpå finnas 119 hus och tomter,
serskild! uppskattade till 221,063 R:dr, samt tillhopa
med jordägor och derå varande lägenheter, till
321,550 R:dr. Staden anlades af hertig Carl,
sedermera konung Carl IX. Den 4 Jan. 1582 lät
hertigen kungöra de förmåner af åker, skog, mark,
fiske och de handelsfriheter, som ban ville förunna
denna nya stad. Då redan år 1583 åtskilliga
invånare nedsatt sig härstädes, lät hertigen utfärda
privilegier för samma stad, förut kallad Ny Stud, d. 9
Okt. sistnämnde år, och gaf den då namnet
Marie-stad, efter sin gemål, Maria af Pfaltz. Är 1593
blefvo, på hertigens befallning, rå och rör lagde
emellan staden och kringliggande hvars ägor.
Mariestad blef år 1653 gifven till grefskap åt Lars
Kagg. Stadskyrkan grundlades 1593 och
byggnaden fulländades 1602; den invigdes 1625 och
kallades Maria, afbrann tillika med staden 1693, men
blef genom Carl XI:s frikostighet åter upprättad.
Den var ifrån början och till 1646 domkyrka för
den superintendentia, som hertig Carl stiftade af
Wermland, samt Wadsbo och Walla härader i
Westergötland. Ifrån samma tid räknar den
härvarande lägre trivialskolan sin ålder; den utgjorde
då elt gemensamt lärosäte för Wermlands och en
del af Westergöthlands ungdom. Kyrkan lärer
vara en ibland de första i riket, der man
öfvergifvit det Göthiska byggnadssättet, med pelare
under hvalfven; hon täflar i storlek och skönhet
med de förnämsta i riket. Efter den vådeld, som
1693 öfvergick staden, blef den anlagd i sitt
nuvarande skick, med räta gator, efter ordentligare
plan än förut, samt indelades i tomter. Från
vestra sidan af staden går en bro öfver Tida-ån till
landsböfdinge-bostället Marieholm (se detta ord).
Staden bör till fjerde klassen af rikets städer och
bar N:o 34; den styres af en borgmästare.
Vapnet är en oxe, som stiger upp ur en ström. Folk-
mängden utgör något öfver 1,600 personer. Inom
näringarne röjer sig icke någon förkofran eller
tilltagande välmåga. Sedan längre tid tillbaka
befinna sig handtverkerierna i samma skick,
inskränkta till det mest vanliga och behöfliga. De
tillfällen till fabriksanläggningar o. dyl., som
Tida-ån, med sina vattenfall, i stadens grannskap
erbjuder, hafva icke, under de senare åren, framkallat
några industriföretag. Åtskilliga förut befintliga
fabriker bar man nödgats nedlägga, så alt för
närvarande blott tvenne snusfabriker finnas härstädes, med
ett uppgifvet tillverkningsvärde af 2,648 R:dr.
Stadens handel är äfven föga betydlig. Till någon
del drifves den med kringliggande orters alster;
men för det mesta med sallvaror, specerier och
kraingods, hvilka hemtas från Götheborg och
afyt-tras inom orten. För spannmål finnes ringa
afsättning, utöfver hvad stadens invånare deraf
kunna förbruka, och trädvarubandeln, som på
Götheborg kunde vara lönande, inskränker sig sjelf
genom aftagande skogstillgångar. Lika obetydlig som
stadens handel är äfven dess sjöfart, för hvilken
underhållas 8 små fartyg af 16 till 17 lästers
drägt. Mer än fem fot djupgående fartyg kunna
icke lasta vid stadens bamnbro, utan måste
in-och utlastas på redden, nära 2,000 alnar från
sjöbodarne, och varorna dit till-och afloras på
lastpråmar. Stadens 22 handlande erlägga för sin
rörelse 361 R:dr i bevillning; deras samfäld|a, till
taxering uppgifna inkomst skulle således icke
uppgå till mer än 7,220 R.dr, eller öfverhufvud 328
R:dr för hvar handlande. Stadens jord är bördig
och skötes med omsorg. Den anses svarande mot
3 mtl. och innehåller 1,674 tunnl., saml
uppskattas i värde till 64,376 R:dr, utom mjölqvarnarne
och pappersbruket. En stor del af stadens mark
är, mot årlig skatt till stadskassan, upplåten åt
de flera på denna mark uppförda lustställen och
lägenheter, hvilka serskildt äro uppskattade till
26,000 R:dr. På den återstående, staden behållna
jorden, kan åkerbruks- och ladugårds-afkastningen
anses motsvara omkring högst hälften af
invånarnes behof. Stadens allmänna läroanstalter
bestå af en trivialskola och en Lancasterskola. Den
förra har en rektor och tvenne kolleger, till
hvilkas aflöning äro anslagne 170 tunnor
kronotionde-spannmål, saml den närbelägna Lexbergs socken
såsom prebende. I den senare lönas läraren med
räntan af den af konung Carl XIV Joban förärade
fond. Länslasarettet och kurhuset intaga nu det
fordna kronobränneriels ansenliga och rymliga
stenhusbyggnader. Sedan år 1841 finnes bär bildadt
ett brandstodsbolag till försäkrande af hus och
lösören. Redan vid första årets utgång bade från
landet inkommit 14,500 godkända
försäkrings-uppgifter, på tillsammans 16,665,500 R:dr, och vid
1843 års slut bade ansvarighetssumman stigit till
19,622,230 R:dr. Vid samma tid hade Mariestad
deltagit, i del för städerna i riket gemensamma
brandstodsbolaget, med en försäkringssumma af
308,940 R:dr, som med nära 50 proc. öfverstiger
det värde hvartill staden blifvit till taxering
upptagen. Mariestad bar en sparbank, äfvensom Öre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
